Heta dagar och roadtripande

Hejsan!

Dagarna går och vi blir mer och mer inbitna campare. Vi har nu lämnat Canberra sedan två dagar tillbaka och befinner oss för närvarande i en liten håla mitt i ingenstans som heter Mildura.

Gårdagsnatten spenderades dock i en liten stad som heter Narrandera (tror jag nämnde något om stan i förra inlägget?). Efter ca 50 mil i en bil som närmast kan liknas vid en finsk bastu en kall vinterdag kom vi fram till en riktigt idyllisk camping, som dessutom endast kostade 10 dollar per person och natt. Termometern stod på 42 grader Celsius och solen stekte som aldrig förr. I anslutning till campingen fanns två st 50-metersbassänger - grymt skönt att svalka sig lite! Planen var att stanna där ytterligare en dag och bara steka... tyvärr drog en åskstorm in under natten och på morgonen vaknade vi upp till en helmulen himmel.

Apropå åskstormen så var vi här med om en liten upplevelse. Klockan 02.00 vaknade vi av att det regnade och halvstormade. Tio sekunder senare stod vi utanför tältet i ösregnet för att försöka säkra det mot vinden och se till att det inte regnade in. Inte det bästa av uppvaknanden man haft, så att säga.



...För närvarande är vi som sagt i Mildura (där det igår för övrigt var varmaste dagen på 100 år, nämligen 48 grader C. Idag var det dock bara molnigt och ca 32 grader), men kommer imorgon fortsätta att harva längs de, bokstavligt talat, milslånga raksträckorna till Adelaide. I Adelaide kommer vi att möta upp en kille från USA som heter Jim. Han kommer att resa vidare med oss mot Melbourne sedan. Detta ser vi verkligen fram emot!



Imorgon kommer vi även att bo på HOSTEL med GRATIS Internet. Riktigt lyxliv med andra ord. Det här innebär även att ni läsare kommer kunna leva lyxliv då en bildkavalkad sannolikt är att vänta.

Orelaterad bild från vår lilla "avskedsmiddag" i Collaroy.

Från vänster: Dennis, Mattias, Devin, Andreas, Oliver, Adam.

Happ, det var allt för tillfället. God natt!

/Mattias

En inblick i den Australiensiska senaten

(Sjukt tråkig blogg nu med mycket text och få bilder. Men håll ut, bara vi får stabilt internet igen så kommer det komma upp bilder i mängder! Just nu laddar vi upp bilderna via mobilnätet, vilket kostar oss pengar... and since we're here on a tight budget...)

Halloj!

Så blev det till slut så att vi idag besökte de centrala delarna av Australiens huvudstad Canberra (namnet uttalas för övrigt "Can-be-ra" och inte "Kan-berra" som vi trodde innan, där "Can" uttalas som det engelska ordet för "burk" eller "kan"... Så där lärde vi oss någonting nytt!), staden som så många avrått oss från att besöka då den verkligen inte är spektakulär på något sätt. Stämmer då det här?

Tja, i normala fall skulle vi säga: åk inte hit, ni kan lika gärna åka till Västerås eller Örebro. Faktum är att det nog finns mer att se i dessa städer. Visst, måste man stanna till någonstans så varför inte stanna i Canberra bara för att kunna säga att man varit i ytterligare en delstat (Australian Capital Territory) och dessutom besökt Australiens huvudstad... men det är i ärlighetens namn den enda anledningen...MEN(!) just idag var staden faktiskt värd ett besök.

Vi hade på förhand fått höra att Parliament House var den enda byggnaden värd att beskåda, så av denna anledning begav vi oss dit.

Väl där upptäckte vi att det var några slags demonstrationer. Efter ett tag kom en man fram till oss och informerade oss om att det var kineser som ville att Australien ska hjälpa dem att få bukt med levande organ-försäljning i Kina. Samtidigt blev vi filmade av något kinesiskt tv-bolag.

Bredvid denna demonstration stod några andra kineser och dansade till låten "Gangnam Style". Kontrasten var ganska extrem. Gangnam-gruppen såg aningen humoristiska ut, vilket en polisman uppenbarligen lade märke till att vi tyckte. Han cyklade fram till oss och informerade oss om läget - kineser som ville ha jämställdhet.

Han informerade oss även om att just idag samlas hela landets politiker och debatterar med varandra i en typ av riksdag. Han rekommenderade oss att gå in och titta, vilket vi naturligtvis gjorde.

Debatten var på många plan bland det mest surrealistiska vi sett. Där sitter presidenten för senaten som ordförande, med det sittande partiet på ena sidan och oppositionen på den andra... Det var kalabalik. Alla riktade personangrepp mot varandra. När ena sidan talade hånskrattade och buade den andra sidan. Ett bra exempel är när en från det sittande partiet sade "... our responsible politics..." och hela oppositionen bröt ut i ett hånskratt. Samtidigt satt senatspresidenten och försökte lugna allihopa, utan att någon lyssnade. De besvarade aldrig några frågor riktigt, utan sade att det var en befängd fråga, vilken de vägrade svara på, mm.

Man kan bäst beskriva stämningen med en skolklass full av mobbare med en lärare som tappat kontrollen.

Sjukt är ordet. Att ett land kan vara såhär pass utvecklat med sådana toppolitiker är en gåta. Vi hoppas innerligt att det inte går till såhär hemma i Sverige.

Vi var även in i ett annat rum där premiärministern och några andra politiker hade debatt. Här var stämningen aningen lugnare, men politikerna vägrade fortfarande att svara på några frågor.

Så dagen bjöd på en högst oväntad, men väldigt intressant inblick i Australiensisk toppolitik.

Summa summarum: funderar du på att åka till Canberra? Åk hit en dag som denna (sker en gång per år), åk annars bara vidare till nästa destination.

Imorgon sticker vi mot Adelaide. Vi kommer att stanna till och sova på två ställen på vägen. I Adelaide är det för närvarande ca 40 grader C varmt. Blir spännande att se hur det går att sova i tält då.



Lite icke-relaterade bilder från Blue Mountains nedan:

Vi höres,

/Mattias

Car trouble

Ojoj, vilken dag. Puh... Allt började på bästa sätt - fantastiska vyer längs vägarna, klockren roadtipmusik i högtalarna och allmän färdglädje.

All glädje försvann emellertid i utkanten av staden Bathurst. Helt plötsligt dog motorn. Som en en följd av detta naturligtvis även servosyrningen mm. Som tur var hade vi fått upp en så pass hög fart efter stoppet vid trafiklyset att vi lyckades rulla igenom korsningen och styra av mot sidan.

Vi öppnade huven och kunde ganska snabbt konstatera att allt inte stod rätt till. Ett ganska kraftigt läckage upptäcktes. Vi trodde först att det var ett oljeläckage, trots den aningen annorlunda färgen på vätskan.

Som tur var har vi ett års garanti på bilen, vilken inkluderar så kallad "road assistance". Så vi ringde dem och en mekanikerkom inom 45 minuter. Han konstaterade att kylarslangen var trasig, vilket lett till att motorn överhettats. Det här bekräftade mina farhågor om att värmemätaren i bilen inte fungerar som den ska, då den nästintill stod i botten då bilen lade av.

Hur som helst kunde vi andas ut lite, då ett vattenläckage är bra mycket bättre än ett oljeläckage, vilket sannolikt skulle kunnat lett till att motorn skurit, om jag inte är helt ute och cyklar.

I alla fall så ringde road assistance en bärgningsbil som - kostnadsfritt tack vare garantin - hämtade oss 20 minuter senare och körde till en verkstad.

Så hipp som happ fick vi spendera tre timmar i en stad vi aldrig trodde vi skulle besöka och ytterligare en timme senare befann vi oss på en camping en bit utanför hålan Blayney som vi hittade via vår fenomenala iPad-app Camper. Campingen är helt gratis och har väldigt vackra omgivningar. Så trots att reparationen kostade 120 dollar (garantin täckte tyvärr inte reparationen), så kom det ut mycket gott även av denna dag.

Dagens tummen upp blir utan tvekan NRMA Road Assistance som var snabbt på plats, kostnadsfri, hjälpsam och tillmötesgående.

Dagens tummen ner går till nissarna som genomförde pinkslipen innan vi köpte bilen.

Nu hoppas vi innerligt att det ska vara slut på problem. Mycket motvind på sistone nu, men livserfarenhet - det får vi!

Imorgon når vi förhoppningsvis Canberra. Nu skall vi fortsätta att njuta av kvällen mitt ute bland slätterna i det australienska ingenmanslandet.

Ciao!



Vid pennan,

/Mattias

Hiking

God dag.


Imorse vaknade vi som sagt upp till en betydligt varmare dag än de föregående. Solen sken från klar himmel och det var relativt tryckande hetta redan kl 08 på morgonen.

Efter att alla dagens måsten avklarats på ca två timmar (frukost, bokning av camping i Canberra, val av morgondagens resrutt, mm) så gav vi oss av i solskenet för att beskådade de tre systrarna. På vägen dit fick vi beskåda de vackraste av landskap. När vi kom till systrarna kryllande det dock tyvärr av turister, vilket förstörde upplevelsen lite. Vi föredrar att traska runt på egen hand, nämligen.

Men, men! Inte slogs vi ner av det. Vi tog en svindlande trappa ner för Three Sisters och plötsligt befann vi oss mitt i regnskogen. Vi traskade...och traskade...och traskande. När vi väl tagit oss tillbaka till toppen av berget (inte upp till systrarna) kunde vi konstatera att vi faktiskt vandrat runt hela klippformationen och upp för en bergvägg. Treochenhalv timme tog trippen uppskattningsvis. Vi hoppas att våra föräldrar är stolta över oss. Vi känner oss för närvarande som riktiga (stolta) naturmänniskor då ca 80 % av tiden vi är vaken spendera utomhus.

I övrig finns inte mycket att förtälja egentligen. Vi körde ett styrkepass på den intilliggande cricketplanen då vi kom tillbaka (är det någon som förstår sig på den sporten så är ni mer än välkommen att höra av er. De spelade fyra matcher på planerna vid campingen igår, hur mycket vi än försökte så kunde vi inte komma fram till vad sporten går ut på) och spenderade resten av tiden sittandes i våra campingstolar. Inte världens mest intressanta sak att nämna i ett blogginlägg kanske, men nu har vi semester, så då är det såhär våra dagar ser ut!

Imorgon bär det som sagt av till Canberra. Nu är det snart sängdags (sovsäcksdags?). Blir att njuta av våra nyinköpta kuddar inatt. De två första nätterna sov vi med handdukar och kläder som kudde, hehe.

Nedan är en bild som en norrman vi träffade på var så vänlig att fotografera. Fler bilder kommer som sagt... I sinom tid.

God natt!

/Mattias

Blue Mountains och Katoomba

Hej!


Dagarna rullar på i faslig fart och vi har fullt upp hela tiden. Av denna anledning finns för närvarande ingen möjlighet att uppdatera bloggen lika frekvent som innan, men vi skall göra vårt bästa! Dessutom har vi ingen wifi-tillgång för närvarande.

Det har nu gått tre dagar sedan vi lämnade Collaroy. Folket där är mycket saknat, men backpacking handlar om att hela tiden uppleva nya äventyr och just nu upplever vi ett utav dessa. Vi är för närvarande i en liten stad som heter Katoomba och som ligger på gränsen till naturreservatet Blue Mountains. Då vi anlände var det som att vi var tillbaka i november-Sverige. Vi möttes av den hittills, utan tvekan hårdaste kylan under resan (här bör tilläggas att det egentligen inte var så outhärdligt kallt, men har man förväntat sig värme och inte har de bäst anpassade kläderna så känns det bra mycket kallare än vad det kanske är... De första dagarna låg dagstemperaturen på ca 19 grader C och sjönk sedan till ca 12-13 på natten, så det gäller att sova med kläderna på i sovsäcken!), men trots det så lyckades vi få en god natts sömn i vårt tält som vi numera bor i.

Pga vår ekonomi så kommer vi att campa den närmsta månaden.

I förrgår lekte vi turister och upplevde bergen "The Tourist Way"... Det är månne något man måste göra, men ska man vara helt ärlig så var det inte mycket att se. Vi var inte besvikna, men inte direkt euforiska heller.

Igår däremot tänkte vi bara ta en tiominuterspromenad. Denna resulterade i att vi hittade en stig till vad som kan vara den mäktigaste synen vi sett i våra 20-21-åriga liv!

Det var magnifikt, mäktigt, underbart! Blue Mountains är sannerligen ett av naturens mästerverk.

Efter denna, icke lättförglömliga, syn så fortsatte vi längs stigen och nådde fram till ett enastående vattenfall. Likt de våghalsar vi är (haha), så hoppade vi över staketet, tog av oss skorna och lyckades efter många om och men klättra upp längs bergssidan genom skogen... Och OJ vad värt! Vi duschade av oss i vattenfallet och upplevde en fenomenal utsikt på samma gång. Åtminstone för undertecknad var detta den bästa naturupplevelsen än så länge i livet!

En bildbomb kommer att komma så snart vi har stabilt internet, men än så länge får ni hålla tillgodo med endast lite text, kära läsare.

Idag skall vi steka i solen (som faktiskt äntligen kommit. Klockan är bara 8 på morgonen, men det är redan ordentligt varmt) och sedan ta oss till klippformationen "Three Sisters". Imorgon bär det av mot Canberra-trakten.

Tills vi hörs igen - må väl!

/Mattias

Bye, bye Collaroy

Ja, hejdå Collaroy. Vi kommer att sakna dig. Vi kommer även sakna allt skönt folk här på hostelet. Lever du bland främlingar i fyra veckor lyckas man träffa på några riktiga fullträffar. Samtidigt är det en del personligheter här som vi inte kommer att sakna. Här på hostelet finns en hel del konstiga typer, bl.a Tomten, Feta damen, Seriemördaren, Professorn, Arga snickarn... Ja, vi har kommit upp med en hel del namn under vår vistelse här.

Oavsett så det är lite tråkigt att ta farväl av alla (the bloody german Oliver says "Hello!", för att citera honom själv)...MEN det är nu det riktiga äventyret börjar. Eller, tja, personligen anser jag att äventyret redan börjat. Idag hämtade vi nämligen ut - och betalade för - vår bil! Efter det följde en bilfärd på 3,5 mil i en nyköpt bil, i rusningstrafik, i centrala Sydney, på fel sida av vägen, sittandes på fel sida i bilen. Jag medger att det är en underdrift att säga att jag var nervös. Aja, det gick bra i alla fall.

Imorgon bär det av till Blue Mountains där vi kommer att spendera åtminstone två dygn. Först var det tänkt att vi skulle åka ikväll, men vi insåg att det blev för sent, så ikväll sover vi på madrasser i tv-rummet på hostelet. Vi passade även på att slå till med en riktig festmåltid i form av tacos med våra nyfunna vänner.

Slutligen bör nämnas att våra julplaner har ändrats. Då Adam och Dennis lyckats få tag på en lägenhet här i närheten, så har vi bestämt oss för att fira jul med dem istället (och bo gratis, höhö).

Det finns en del mer att förtälja för tillfället, men det får vänta. Vi är på tok för trötta för närvarande, så nu blir det sängen... Ja, eller madrassen rättare sagt.

Vi återkommer med bilder på bilen och en bättre uppdatering av nuläget så snart vi får möjlighet och tillfälle.



God natt,

/Mattias

Adam, Sergej och Oliver förbereder tacosen med Dennis i bakgrunden.

Stolta bilägare!

Igår satt vi oss på bussen och begav oss in till Sydney för att spana efter bilar. Eftersom vi varit på bilspan innan visste vi nu vad som väntade oss och vart vi skulle gå.

Hur som helst gick vi till en firma som heter Travel Wheels och ligger i Kings Cross.

Efter mycket diskussioner hit och dit så bestämde vi oss till slut för att slå till på en Ford Falcon Station Wagon -97. Priset var aningen dyrare än vi tänkt oss, men det är som det är. I priset inkluderas registrering till april 2013, Pinkslip (Australiens svar på Sveriges besiktning), genomgång av bilen med bl.a byte av olefilter, reparation av eventuella fel mm, ett års garanti, road assistance, 50 % tillbakaköpsgaranti, mm. Försäkring köper vi till separat på onsdag då vi hämtar bilen. Bilen skall nämligen besiktigas och ses över innan den är vår.

Bilder kommer på onsdag.



Annars så börjar det närma sig slutet av vår vistelse här i Collaroy. På onsdag, direkt efter att vi hämtat bilen bär det av till Blue Mountains där vi planerar att campa med utrustningen som ingick i bilköpet. Detta ser vi fram emot något enormt. Att få se den australiensiska naturen är något vi tror och hoppas kommer bli givande.

Däremot blir det tråkigt att lämna allt skönt folk här. Bor man på ett ställe i tre veckor hinner man träffa mycket skönt folk. En utav resans höjdpunkter än så länge har varit alla kvällar på hostelet där vi suttit och pratat om allt och inget med en massa olika personligheter. Man märker redan skillnad i det engelska språket för oss alla tre.

Nu blir det Burger Sunday!

Hujj.

/Mattias

Rekommendationer och icke-rekommendationer

Här i Australien goes:ar det lite segt för tillfället. Vi har varit lite dåliga på att uppdatera bloggen på sistone. Det här främst pga en anledning - vi har jobbat och därav inte haft något speciellt att förtälja.
Igår var dock jag, Mattias, tvungen att stanna hemma från jobbet pga sjukdom; halsonda och feber. Men, men, det är som det är!
Andreas knegade ensam under onsdagen på lagret där vi jobbat måndag-tisdag. Joel jobbar kvar på sitt lager där han har jobb t.o.m måndag. Andreas och jag har för närvarande inget jobb.
Apropå ovanstående så måste vi nämna att vi igår ÄNTLIGEN fick våra icke-skattade pengar in på kontot. Så vi blev med andra ord inte blåsta trots allt. *puh*. Det blir för övrigt eventuellt mer gardening-jobb.

Nåja, låt oss då anknyta inlägget till dess rubrik (det blev visst lite av en novell, så känner du redan här att du inte är så lässugen för tillfället så rekommenderar vi dig redan nu att ge upp läsningen för idag).

I måndags innan vi åkte till jobbet gick jag och Andreas glada och trötta i hågen (klockan var sju på morgonen) in i en närbutik som låg precis vid busshållplatsen "Collaroy".
Vi bad om att få köpa två st bussbiljetter som var giltiga för tio bussturer vardera, så kallade "TravelTen". Sagt och gjort så gick vi några minuter senare därifrån med två st TravelTen-biljetter och 28 dollar fattigare vardera...trodde vi! Men så var tyvärr inte fallet. När vi klev på bussen visade det sig att Andreas fått en enkelbiljett. En enkelbiljett för 28 dollar (227 SEK). Ett misstag tänkte vi och bestämde oss för att gå tillbaka till affären då vi kom hem från jobbet.
9 timmar senare kom vi åter till affären. Denna gång var det frun till mannen som sålt oss biljetten som jobbade. Vi förklarade vad som hänt och förväntade oss ett vänligt bemötande...FUCK NO! Kärringen började, på ett väldigt upprört och ovänligt sätt, säga att vi var lögnare och att det var (för att citera) IMPOSSIBLE att något liknande kunnat ske. Hon sade att hennes make visat upp biljetterna för oss och personligen visat oss att det var TT-biljetter. Det här var däremot naturligtvis en lögn.
Efter att på ett kanske mindre vänligt men knappast ohövligt sätt, ha sagt åt henne att vi skulle sprida till alla på hostelet att aldrig handla i hennes butik igen och att de livnär sig på att blåsa blåögda backpackers, så gick vi till hostelet för att ta hjälp av personalen där (jag vet att det inte handlar om några astronomiska summor, men det handlar om princip och vi är dessutom här på en väldigt tajt budget). Mike på hostelet följde med oss, samtidigt som han berättade att det inte var första gången något dylikt skett. Efter att han pratat med vår kära vän butiksdamen så kom de överens om att hon skulle återkomma då hon fått något slags register av sålda biljetter (detta efter att hon först försökt bevisa våra "lögner" med ett annat register som Mike efter ett tag noterade gällde 5/11 och inte 11/11).

Två dygn gick och av en händelse råkade jag se henne i receptionen på hostelet då jag, halvt död, var påväg för att laga frukost.
"Oj, stort att hon släpat sig hit", tänkte jag.
Jag gick dit för att konversera med henne och fråga om hon insett att hon hade fel. Det tog ca tio sekunder innan hon började skrika att jag var en lögnare och att jag hotade henne (jag hade inte sagt det minsta förargelseväckande). Efter ett tag kom hostelpersonalen och bad henne att dämpa sig, då blev käringa ännu surare, och då dök hostelchefen, James, upp. Jag informerade honom om läget och han bad oss följa med in på hans kontor. Där fick tanten berätta om allt hemskt backpackers bidragit med under åren.
Efter ett tag dök Mike upp, då blev tanten galen och började skrika "You be quiet!! Me not talking to you! Stop interrup. You think I start over again?"

Efter många om och men där James försökt försäkra tant Sur att vi är hederliga grabbar (passande nog hade jag några minuter tidigare lämnat in rikemansplånboken vi hittade i lördags. Naturligtvis utan att ha tömt den på sedlar), erbjudit sig att själv betala (vilket jag naturligtvis aldrig gått med på) och annat dividerande hit och dit så gick asiattanten till slut med på att ge oss pengarna tillbaka.
VICTORY!!

Vad ville vi då ha ut av det här inlägget då?
Jo, följande:
* Personalen på Sydney Beach House YHA i Collaroy är helt outstanding. De har hjälpt oss med allt vi bett om, de har hjälpt oss att skaffa jobb, de har givit oss jobb utan att vi ens bett om det, de är trevliga och de är professionella. Vi rekommenderar dem VARMT. Fem av fem tomaters.
(En fullständig recension av själva hostelet kommer någon gång nästa vecka troligen...en recension av Maze och Wake-Up inne i Sydney är på G också).

* Handla INTE på närbutiken mittemot Beach Club vid busshållplatsen i Collaroy. Otrevligare och oprofesionellare personal får man leta efter. Gå 50 meter längre längs samma gata och du kommer till en mycket bättre butik.

* Bryta mönstret i bloggen och skriva ett lite annorlunda inlägg.


Sådär. Vi vann alltså till slut. Pengarna var knappast den viktiga segern här. Det hela känns mycket bra såhär i efterhand.

Vi hörs,

/Mattias

Matjournal

Idag var en jobb(ig) dag.

Andreas och jag jobbade på ett lager där vi lyfte (lätta) lådor och klistrade på prislappar mm. Det var rätt drygt (tyckte jag själv i alla fall), men det innebär klirr i kassan och det är det som räknas!

Joel jobbade återigen på "sitt" lager. Dock var de FÖR effektiva, så nu kanske han inte har jobb veckan ut, som han från början blev lovad. Vi får se hur det blir med det.

Tyvärr har vi ännu inte fått våra pengar för lördagens jobb, så vi håller tummarna för att de kommer imorgon.

Något som vi däremot faktiskt fått är våra biljetter från Sydney till Hong Kong 6 februari...så NU är hela Asienresan, spikad, betld och klar. Känns som en oerhörd lättnad för oss alla tre efter allt strul.

Jahapp, det var en snabb update rörande nuläget. Det detta inlägg egentligen kommer att handla om är mat.

Tanken är till viss del att alla oroliga föräldrar där hemma skall kunna försökra sig om att vi äter tillräckligt (eller det kanske förvärrar saken?), men främst är inlägget ämnat för andra backpackers. Både de som är på resande fot för tillfället och de som är i full färd med att planera sin livs trip.

Såå... nedan är en så kallas matjournal som vi fört nå noggrant som möjligt förra veckan. Priserna varierar en del, men vanligtvis ligger en dags matbudget på ca 50-60 kr. Om någon skulle vara intresserad av att veta exakta priser på en vara et.c är det bara att kommentera inlägget.

Matjournal v. 45

MÅNDAG, 5/11 2012
Frukost:
Havregrynsgröt 7 koppar havregryn, 9,5 koppar vatten. Ca drygt ett halvt paket havregryn (1 kg-paket)
2 rostade russinmackor var med smör och ost
Mjölk till gröten
Sylt till gröten
En kopp te var

Lunch:
1 kg stekt korv (typ falukorv)
2 stekta rödlökar
750g "stuprörspasta" (1,5 paket)
Bolognese-sås 1 burk (50 cl)
1 djuptallrik C-vitamin + järn-tablett
1 kopp te var
Blev 2 stora och 1 liten mätlåda över

Middag:
4 stekta ägg var
5 stekta, hackade morötter
1 kopp te var
750 g stuprörspasta (1,5 paket)
0,5 burk Kycklingsås (25 cl) + 1 burk honung- och senapssmak (50 cl)
Blev två stora matlådor över

Kvällsfika:
1 konservburk fruktsallad
3 mackor med nutella var


TISDAG, 6/11 2012
Frukost:
Havregrynsgröt 7 koppar havregryn, 9,5 koppar vatten. Ca drygt ett halvt paket havregryn (1 kg)
2 rostade russinmackor var med smör
1 tallrik mjölk med cornflakes
Mjölk till gröten
Sylt till gröten
En kopp te var

Lunch:
Matlådor av olika slag från föregående dagars matlagningar
Vatten till det

Middag:
1 kilo korv (en hel)
1 kg pasta
Två rödlökar
1 kopp te var
1 burk Bolognese-sås
1 burk rödvins-pastasås
Blev tre matlådor över

Fika:
En banan var


ONSDAG, 7/11 2012
Frukost:
Havregrynsgröt 7 koppar havregryn, 8 koppar vatten. Ca drygt ett halvt paket havregryn (1 kg)
2 rostade mackor var med smör
Mjölk till gröten
Sylt till gröten

1 kopp te var

Lunch:
Matlådorna från igårkväll
1 kopp vatten med C-vitamin + järn

Middag:
4 ihoprörda, stekta ägg var. Typ som omelett.
11 stekta potatisar
3 stekta gullökar
1 kopp te
1 kopp vatten

Kvällsfika:
En banan


TORSDAG, 8/11 2012
Frukost:
Havregrynsgröt 7 koppar havregryn, 8 koppar vatten. Ca drygt ett halvt paket havregryn (1 kg)
2 rostade mackor var med smör och sylt
Mjölk till gröten
Sylt till gröten
1 kopp te var

Lunch:
4 ihoprörda, stekta ägg var (snabblunch pga jobbintervju)
1 kopp C-vitamin + järn var

Middag:
250g ris (halvt paket)
2 burkar vita bönor
3 stekta, hackade gullökar
1 burk tomatsås (75 cl)
1 kopp te var

Kvällsfika:
2 nutellamackor var
1 tallrik konserverad fruktsallad


FREDAG, 9/11 2012
Frukost:
4 rostade mackor med aprikossylt var
En tallrik med mjölk och flingor var
En kopp te var
(Joel åt något annat, vet ej vad)

Lunch:
0,5 kg stuprörspasta
Vitlöks- och bolognesesås
2 stekta ägg var
1 glas vatten med C-vitamin + järn
(Joel åt pizza på jobbet)

Middag:
1,5 kg pasta
2 burkar chicken today-sås
1,5 kg stekt korv
3 stekta gullökar
1 glas vatten med C-vitamin + järn
Blev 3 matlådor över.

LÖRDAG, 10/11 2012
Frukost:
1 tallrik micrad gröt var
2 rostade mackor med sylt var
1 tallrik mjölk och flingor var

Fika:
2 skinkmackor var

Lunch:
Matlåda (gårdagens middag)
Vatten

Middag:
750 g spagetti, ett paket
1 burk honungs- och senapssås
3 stekta rödlökar
4 stekta, hackade morötter
1 kopp te var


SÖNDAG, 11/11 2012
Frukost:
Havregrynsgröt 7 koppar havregryn, 8 koppar vatten. Ca drygt ett halvt paket havregryn (1 kg)

Mjölk till gröten

Sylt till gröten
2 tallrikar mjölk och flingor

Lunch:
Matlåda från gårdagens middag
1 kopp te var
C-vitamin + järn

Middag:
BURGER SUNDAY!
4 stekta hamburgare var med ost på! Varav 2 med ägg
2 hackade gullökar
Ketchup
BBQ-sås
Två orostade rostmackor som bröd

So, there you have it!

Det är inte lika fint en trappa ner på lagret...

See you soon,

/M

Jobb och trevliga människor

Halloj.

Dagarna rullar på här i Collaroy och vi känner oss mer och mer hemma här.
På hostelet bor en hel del skumma, gamla människor, men också mycket folk i vår egen ålder.
Till en början hängde vi främst med oss själva och våra svenska vänner Adam och Dennis, men vi har nu börjat hänga mer och mer med lite annat folk här på hostelet... och wow(!), vilka trevliga människor. Här finns folk från världens alla hörn och alla är verkligen fenomenalt schysta. Igårkväll körde vi en liten utgång i Manly (ca 15 min med buss härifrån) och hade en förfest här på hostelet. Ca 20 st härifrån drog sedan vidare till Manly. Riktigt skön stämning och vi pratade engelska nästintill hela tiden. Bara efter ett litet tag märks tydligen skillnad i flytet av språket. Förhoppningsvis kommer vi hem med betydligt bättre engelskakunskaper än då vi åkte.

Nog om det.
Igår jobbade vi med lite weedning (rensa ogräs). Vi höll till vid ett köpcentrum mitt i ingenstans. Arbetet var bra mycket tråkigare och jobbigare än vid förväntat oss. Det där har man ingen större lust att göra igen.
Det skedde dock en lite komisk (eller tragisk, det vet vi inte ännu) sak.
Då vi arbetat i ca 6 timmar kom en dam och vinkade oss till sig. Vi antog att damen var vår arbetsgivare som vi ännu inte träffat.
Det var hon inte. Det var en ranger (typ polis) från kommunen som undrade vad vi höll på med. Då vi förklarade situationen sade hon att hon varken kände till vår arbetsgivare, mannen vi träffat på morgonen som gav oss våra uppgifter eller att vi skulle göra detta överhuvudtaget. Hon sade dessutom att OM vi nu skulle rensa rondellerna från ogräs (vilket var vad vi gjorde) så var vi tvunga att ha orangea västar på oss. Det här hade vi inte blivit informerade om.
Hur som helst bad hon oss om våra telefonnummer och telefonnummer till vår mystiske arbetsgivare.
Efter ett tag ringde Sue, arbetsgivaren, upp mig och förklarade att någon ringt in och anmält oss för att de trodde vi stal ogräset!?! Vilka människor det finns. Hon sade öven att hon inte skulle kunna betala oss samma dag, så vi skulle få det överfört via banken istället. Lite underligt tyckte vi, men gick med på det... så nu får vi se imorgon eller på tisdag om vi får våra pengar. Får vi inte det är det uppenbarligen någon som lyckats genomföra ett välgenomtänkt practical joke. Är det så blir vi sjukt less. Är det inte så blir vi sjukt glada, för då får vi 160 dollar var i svarta pengar för 7 timmars arbete och det motsvarar en lön på 172 kr/timmen!

Juste, under lunchrasten hittade vi en plånbok, så vi är nu i full färd med att försöka komma i kontakt med dess ägare. Att döma av innehållet är personen väldigt rik, så vi hoppas på en fet hittelön!


Sist men inte minst så vill vi önska alla fäder Grattis på Fars dag!

/Mattias

Surfer Dudes och kuriosa

God morgon, god dag, god kväll, god natt alla läsare.
Varför skriver jag så undrar ni? Jo, det är nämligen så att jag anpassar mig till hela vår läsarkrets! Det är kul att så många verkar följa vår blogg. Vi har för närvarande läsare från Sverige, Australien, USA, Storbritannien, Norge, Tyskland, Finland, Åland, Frankrike, Mongoliet, Ryssland och Hong Kong. Igår slog vi dessutom nytt läsarrekord med 194 views. Sammanlagt har vi för närvarande haft 4111 st visningar på vår blogg och det nuvarande toppinlägget har hittills haft 93 visningar.
Sådär. Det var lite intressant (?) kuriosa om vårt bloggande här Down Under.

Vad har då hänt idag? Surf har hänt idag!
Dagen började med att Joel fick ett samtal från arbetsförmedlaren vi besökte igår och gav efter det sig iväg för att jobba hela dagen. Han har heltidsarbete i åtminstone en vecka nu, så det är kul!
Andreas och jag gick istället för att laga frukost. Vad händer? Jo, receptionisten kommer och söker upp oss och säger att de precis ringt från en firma som behöver "three strong males" som skall jobba 8 timmar imorgon, lördag. Så imorgon blir det 160 dollar cash in hand. Bo-Ya!
Senare på eftermiddagen ringde Nick, arbetsförmedlaren, så nu har Andreas och jag jobb på måndag också.
Arbetsförmedlandet här Down Under sopar minst sagt mattan med Sveriges statliga motsvarighet. Här är det fart som gäller!

Aja, surf va det jah.
Vi två som inte hade jobb idag drog oss mot stranden för att utnyttja Collaroyvistelsens egentligen första dugliga surfvågor. Det här var med andra ord första gången i mitt liv jag stod på en bräda.
Det var grymt roligt och jag fixade faktiskt att stå några gånger. Andreas som gick Surf Camp i september klarade naturligtvis det hela galant.
Det var dock lite kyligt i vattnet, så vi blev inte kvar allt för länge.

Ja, det var väl det som är värt att förtälja från dagen.
Vi hänvisar istället till bilderna nedan.

Trevlig bildstund,

Andreas goes surfinstruktör

Första kontakten med en surfbräda

Surf (M.B)

Surf (A.A)

Surf (M.B)

Slutligen en bild från Joels arbetsplats

/Mattias

Asien bokat och klart!

Grabbar och elektronik. Hur backpackade man förr i tiden?!

Som ni vet har vi bestämt oss för att avsluta vår trip med Thailand och Hong Kong. Efter mycket planerande och strul hit och dit så är nu till slut hela vår Asienvisit inbokad och klar. Tja, förutom att vi ännu ej fått något bekräftelsemail på betalningen av flyget. Det känns kanske lite nojjigt, men, äh, det är troligen sådant som löser sig.

Vår Asienavstickare (om man nu kan kalla 1,5 månad avstickare) kommer att se ut på följande sätt:
6 - 14 februari
Hong Kong

14 - 17 februari
Bangkok

17 - 23 februari
Koh Samui

23 februari - 1 mars
Koh Phangang

1 - 5 mars
Karon Beach, Phuket

5-11 mars
Koh Phi Phi Don

11-13 mars
Karon Beach, Phuket

13-14 mars
Bangkok

14-18 mars
Hong Kong

18 mars - nästa resa
SVERIGE

Färdmedelen mellan de olika destinationerna i Thailand kommer att bli tåg, buss och färja. Personligen ser jag verkligen fram emot tågresorna. Det kommer säkerligen att bli en upplevelse. Bl.a är det en 8 timmar lång tågresa från Bangkok till staden där färjan till Koh Samui utgår ifrån.
På Koh Phangang och på Koh Phi Phi Don kommer vi att bo på hotell, så det kommer säkerligen att kännas som en lyx utöver det vanliga efter att ha bott på hostels i 4-5 månader.
Angående Koh Samui så vet vi inte riktigt hur det uttalas, så vi ha valt att köra på Kossa Mu, alternativt Kossan Mu.


I övrigt så har dagen främst spenderats på "arbetsintervju". Vi måste av givna skäl finansiera våra förehavanden här.
Mötet gick i stort sätt ut på att fylla i olika blanketter så att vi skulle få jobba där.
Vi fick även se på en film om säkerhet på arbetsplatsen. Det var svårt att veta om man skulle skratta eller gråta. Slå sig i pannan av uppgivenhet hade nog varit det bästa. Filmen var uppskattningsvis från någonstans mellan 1991 och 1994. Bästa beskrivningen bör nog vara "underhållande sömnpiller". Hur som helst vet vi i alla fall nu i vilken vinkel fötterna skall vara i förhållande till varandra då man lyfter en kartong. Vi känner oss privilegierade att få besitta denna kunskap. Den kommer ta oss långt i livet - tro mig!
Annars så ingav firman ett gott intryck och killen vi träffade där ringer oss då han har någon klient som behöver arbetare. Främst kommer det att bli olika slags lager- och kroppsarbete.
Vi hoppas nu innerligt att vi skall få ca två veckors ihållande arbete.

That's all for now folks.

Please come again!

/Mr B

Bilspanande, ombokningar och massa mer...

Det är mycket som måste planeras. Hela tiden. Aldrig blir vi klara känns det som. Men igår tog vi ett stort steg i rätt riktning i alla fall.
Runt tiotiden tog vi bussen in till Sydney för att kolla på bil, besöka Work and Travel och för att omboka vårt plan till Hong Kong.

Efter att ha råkat stjäla personalens kaffe (Joel och Andreas trodde det var ämnat för kunderna...påstår de i alla fall) så begav vi oss till Kings Cross för att titta på bil hos ett företag som säljer begagnade bilar. Förövrigt känns det rätt töntigt att i princip alla gatunamn och platser heter lika som i London. Visst, ett gammalt brittiskt imperium... men c'mon...
Vi hittade hur som helst vad som verkade vara en ypperlig bil, men källkritiska som vi är ansåg vi att försäljaren var lite väl "säljig". Vi gick därför därifrån efter en provtur.
Alldeles bredvid hittade vi en affär som var mycket mer förtroendeingivande. Vi kommer att bege oss tillbaka dit i dagarna.

...så var det det här med ombokning av vår flygbiljett till Hong Kong. Lätt som en plätt tyckte vi. Det tyckte inte verkligheten. Verkligheten tyckte istället att det skulle krävas ca 45 minuters samtal (på vad jag själv anser var god engelska), en mobil med slut på pengar och tre "invalid credit cards". Uppenbarligen kunde man inte betala med utländska kort. Befängt är ordet!
I morse ringde de dock upp oss så vi kunde betala via min bank, så nu hoppas vi allt skall lösa sig.

Tyvärr slutade inte problemen här. Nu under eftermiddagen så skulle vi vara ännu mer produktiva, så vi tänkte boka flyget till Thailand. Men nejdå. Först strejkade flygresor.se. De visade att ett schyst flyg var tillgängligt, men då vi skulle boka visade det sig att det var fullt.
Sen kom Joel på att vi planerat att vara i Thailand över 30 dagar. Och det är olagligt utan visum. Ojoj, vilken misär, haha.
Aja, 6 februari sticker vi till Hong Kong i alla fall. Återkommer om när vi ska dra till Thai.

...juste! Nu blir det ett lite väl långt inlägg. Ber om ursäkt för det. Men jag måste ju bara berätta att vi agerat riktiga handy men idag. Vi lagade en "garageportsskena" med hjälp av en gasolbrännare och slägghammare. Det kändes manligt och bra.
Imorgon står arbetsintroduktion på ett lager på schemat. Ca heltidsarbete. Återkommer om det.


Ha det bra där hemma i Svea Rike.

Fortsättning följer...

Det är de här brillorna som gäller här Down Under

Joel bankar för gatta livet

/MB

Gammal i förtid

Som Mr Bäckman sa igår så verkar mitt åldrande ha accelererat här borta. Dock så finns det en anledning till varför jag går upp 05.30 varje dag.

Mina tidiga morgnar kommer nog att fortsätta i någon vecka till. Känner mig som en hemmafru då jag varje dag får smyga in i rummet och väcka mina småpojkar då det är dags för frukost.



/ Groth

Skickat via Blogsy

Morgonstund har guld i mund...

...brukar man säga!
Vi bestämde oss för att testa om uttrycket stämde, så kl 05.00 imorse ringde klockan. Pigga och glada i hågen *host* steg vi upp för att först koka snabbnudlar och sedan bege oss uppför mördarbacken bakom hostelet för att beskåda den magnifika australienska soluppgången. Väl uppe satt vi och njöt av att se en ny dag gry. Okej, den meningen lät lite väl dramatisk, men typ så upplevde vi det i alla fall. Tyvärr var det lite disigt i horisonten, så någon klockren soluppgång fick vi inte uppleva, men det var värt uppoffringen av sömn i alla fall. Dock var det en helt normal morgon för Joel som går upp runt sexsnåret varje dag. Andreas och jag misstänker starkt att han blivit gammal i förtid.

Nog om det.
Tack vare den tidiga morgonen hann vi med en hel del under dagen. Den obligatoriska 4,8 km-promenaden avverkades i raskt tempo, så nu är vår kylbur återigen fylld till bredden.
Solen stekte på fint under dagen, så naturligtvis blev det lite strandhäng aswell (jag har märkt att i alla fall jag själv redan börjat slänga in engelska ord lite här och var i språket...så vem vet; när vi kommer hem kanske vi pratar flytande svengelska?).
... På kvällen fick det även bli ett träningspass och ett tvättlass. MYCKET behövligt med tvättningen...

Jahapp, that's all for now folks (och där har vi svengelskan igen...).

Imorgon bär det av in till Sydney för att gå lite ärenden. Exakt vilka ärenden får ni reda på morgon!

På vandring mot toppen av Collaroy

I väntan på soluppgången

I väntan på soluppgången

Väntar..

Så hälsade äntligen solen på i Oz

På väg tillbaka

Collaroy Beach på morgonen

Havet till vänster och swimmingpoolen till höger

Strandhäng

Joel kan också strandhänga

Träning (fällkniv) 

Tvätten hänger och luktar tvättmedel

Stay tuned,

/M

Jobb och planerande

G'day.

I förrgår hörde vi med hostelet om de hade nå mer jobb att erbjuda oss - och det hade de! Så igår kl 09.30 stod vi redo att städa ur kylrummet här på hostelet. Ett rätt enkelt, men även smutsigt jobb. Kylrummet är uppbyggt så att det ät flera olika "burar"som man kan låsa in sin mat i. Vår uppgift var att först packa ur alla gästers matvaror, bära ut en hylla åt gången (á 8 burar) för att sedan ta dem till parkeringen utanför och högtryckstvätta bort allt smuts. Det absolut bästa med kneget var att vi fick klippa upp alla gästers hänglås. Dock behöll vi naturligtvis vårt egna, så för närvarande är det endast vi och personalen som här sin mat inlåst. Känns mycket bra. Dels ur ett kaxigt perspektiv och dels ur ett säkerhetsmässigt. Finns bra med kleptomaner här.

... Att döma av allt mögel på burarna så var det minst ett år sedan arbetet senast genomfördes. Har en känsla av att renlighetsstandarden i kylrummet inte skulle godkännas i Sverige. Samtidigt så är det här hostelet sannolikhet ett utav de renare vi kommer att stöta på under resans gång.
Ju längre det lider så kommer vi att uppdatera bloggen med lite "recensioner" av olika hostels vi bor på under vår resa. Dessa inlägg är främst riktade till de läsare som planerar att göra en liknande trip. Vi har dagligen kring 50 läsare som hittar oss vis Work and Travels hemsida, så för dessa kan sådan information vara relevant.

...nu har vi inte heller ett eget rum längre. Igår anlände fyra fransmän som nu bor i vårt rum. De verkar riktigt trevliga, så det ska nog inte vara några problem :)

Juste, nu när jag ändå bara sprutar ut information i ett tråkigt, uppstaplat format om vad som händer här så kan det ju vara värt att nämna att vi nu bokat boende för Julafton!
Julafton kommer att spenderas i en liten stad mellan Melbourne och Sydney som heter Narooma. Staden ha ca 5000 invånare och är, att döma av Google-bilderna, en Australiensisk idyll. Dagarna innan jul kommer vi att spendera i Melbourne där vi planerar att äta svenskt julbord på IKEA och köpa med oss julföda så som julmust, glögg, pepparkakor mm. Tack Ingvar Kamprad för att du möjliggör en svensk jul på andra sidan jordklotet. Vi skall skänka dig en extra tanke i december.

Solong, balkong (rimmade ju nästan i alla fall).

/Mattias

Valbeskådning och lite annat smått och gott

Vi blev lite besvikna då vi efter frukosten skulle bege oss till stranden och upptäckte att det var molnigt. Men, men glad i hågen (hågarna?) traskade vi till havet ändå. Och tur vad väl det, för efter att vi legat och frusit ett tag upptäckte Andreas något ute på havet, ca 400-500 m bort...en val! Sedan kom en till...och möjligen ytterligare en, det va lite svårt att avgöra. Så vi ägnade tio minuter åt att betrakta dessa fantastiska varelser. En mycket trevlig upplevelse må jag (vi) säga!
När vi senare på kvällen tränade i vattenbrynet såg vi en till, större val leka ute till havs. Sjukt häftigt!
Baren som ligger intill stranden var smockad av människor på balkongen. Vi väljer att tro att det var pga oss och inte pga valen. Naturligtvis.

I övrigt har det inte hänt något spektakulärt. Vi gick och handlade...Och satan i gatan. Den där vägen kommer man nog spy på innan det är slut. 2,4 km (enkelsträcka) i stort sett rak väg. Idag var det aningen jobbigt att traska tillbaka med varor för 91 AUD på ryggarna och i händerna. Men nu har vi bunkra upp ordentligt!
Det är sannerligen en aktiv livsstil här.
I stort sett varje dag består av en halv mils promenad, "vattenlek" i havet där vi latschar i vågorna, aktiviteter på stranden i form av t.ex kast med boll, vollyboll (egenkomponerade regler utan nät) och ett träningspass på det. Man kan inte annat än älska det - ja, förutom den där matvaruaffärspromenaden då.

Vild kille

Dålig bild, men om man kollar noggrant så kan man ana två valar

Andreas

Halvmagiskt träningspass här ikväll. Samtidigt lekte en enorm val några hundra meter ut i havet. 

Nu blire lite Pokémon 3-tittande!

God natt kära läsare.

/Mattias

Hårt gympass, hårt solstek och hårt hostelletande

Hello!
Det här inlägget var egentligen ämnat för gårdagen, men tiden sprang iväg, så det får bli idag istället.
Hur som helst så tränar vi idogt här på andra sidan jordklotet. De som sagt att vi inte kommer orka/hinna/vilja träna har ungefär lika fel som Joel hade på färgprovet på media (killen är färgblind). Vi tränar i stort sett varje dag och klimatet kunde för närvarande inte vara bättre lämpat för en liknande aktivitet. Igår körde vi i alla fall ett riktigt hårt och skönt gympass på hostelets "gym". Gymmet är helt underbart. Det består av en bänkpress med vad som kan beskrivas som hemgjorda vikter, en trasig bänk som står balanserad på en dryckesback, en löst sittande chinsstång och en boxpåse. Gymmet är för övrigt byggt på en kloak. Det är med andra ord en riktigt skön Rocky-känsla där inne.
Vi körde ur oss ordentligt på slutet och svetten lackade. Underbart.

I övrigt stekte vi på stranden under dagen. Sol från klar himmel och uppskattningsvis 28 grader C.

Eftermiddagen spenderades till att leta boende i Thailand...ja, du läste rätt. THAILAND. Vi planerar nämligen för närvarande att spendera den sista månaden av vår resa i samma land som vi besökte i våras. Planen för närvarande ser ut på följande sätt:
Sydney till Hong Kong, stannar där några nätter. Flyger till Bangkok, stannar där några nätter och tar oss sedan ut till Koh Phangang. Är där ca en vecka. Sticker tillbaka till Bangkok, tar tåget till Phuket, stannar där några dagar för att sedan avsluta vår resa på fantastiska Koh Phi Phi Don.
Mer om det här senare.


Benböj med trevlig tyngd på axlarna

Vårt fina gym

Bencurl

Narrabeen beach ("Grabben Gran" till höger)

En (vad vi tror) död sjöhäst 

Naturligtvis blev det en begravning med massa tårar

Hörs snart. (:

/Mattias