Om ni någon gång ska till Australien, se till att åka till Surfers Paradise - där småstadsliv möter Miami. Vi har nu varit här i tre dagar, men kan redan utnämna staden till den bästa vi besökt hittills. Gatorna är fyllda med ungdomar i vår ålder som lever för strandlivet och på stranden reser sig skyskraporna ståtligt.
Vi bor för nuvarande på ett riktigt schyst hostel där vi bor i ett eget 5-bäddsrum med dusch, toalett och balkong. Hotellkänslan är överhängande!
Stranden har vi ungefär 300 meter till och denna sträcker sig, att döma av ögonmåttet, milslångt. En fantastiskt trevlig strandpromenad löper längs med stranden dessutom... som sagt - råkar du någon gång i livet befinna dig i Asutralien, så åk hit.
Är man sugen på ett schyst nattliv finner man här troligen landets bästa. Just idag för nyårsafton vallfärdar ytterligare 30 000 pers till den lilla staden för att fira nyår... DET kommer att bli intressant!
Men mitt i bland all denna glädje finns tyvärr även missär. När vi var ungefär 8 mil söder om Surfers så började vår kära bil Kaptenen att låta som en trimmad Harley Davidson på exstacy. Vi misstänker att det är ljuddämparen och avgasröret som glidit isär.
Såhär i nyårstider är det lite svårt att få tag på en bilmekaniker, så vi får boka in en ytterligare natt här i Surfers och sedan hoppas på att finna en mekaniker på onsdag.
Det var väl allt för nu. Nu väntar frukost och sedan planering inför kvällens bravader.
GOTT NYTT ÅR, KÄRA LÄSARE!! :)
/Mattias
måndag 31 december 2012
fredag 28 december 2012
Två nya medresenärer och en anekdot
Hejsan!
Så var då dagen kommen som Joel längtat så länge efter. Efter att under onsdagen, tillika annandag jul, ha lämnat Adam, Dennis och Michella (glömt bort att nämna tidigare att det även bodde en nederlänsk tjej i lägenheten) i deras fina lägenhet så satte vi kurs mot flygplatsen för att hämta upp Joels flickvän Jennifer och hennes vän Lina. Dessa två skall resa längs östkusten tillsammans med oss och kommer att lämna landet 2 februari; 4 dagar innan vi lämnar det med andra ord. Vi kommer dock att resa runt utan dem i Thailand.
Det var ingen idé att förspilla tid, så vi begav oss omedelbart 55 mil norrut till Coffs Harbour. En stad som i ärlighetens namn skulle visa sig vara otroligt trist.
En lite småintressant sak hände dock. Gissa vad? Jo, en interaktion med en individ från det australienska djurriket såklart.
När vi vadade ut i vattnet för att bodysurfa lite, vilket vi för övrigt ägnat rätt mycket tid åt på sistone. Det är faktiskt riktigt roligt, man inväntar en våg, tar några crawltag och glider sedan uppepå vågen ca 20 meter. När man väl lyckas fånga en fin våg är det en riktigt skön känsla!
Aja, individen från djurriket var det jah... När vi vadade ut i vattnet och var redo att ta första vågen slog någonting till mig rätt hårt på armen. Jag trodde först att det var Joel som ramlat pga vågens kraft, men såg sedan en sprattlande tingest på omkring 80 cm. Första tanken var haj, då de gillar att glida i vågorna, så vi bokstavligen sprang för våra liv tillbaka till land. Nyfikna som vi är så vågade vi oss efter ett tag ut i vattnet igen för att ta reda på vad det var för slags fisk. Efter ett tag upptäckte vi fisken i vattnet igen. Att döma av ryggfenan var det ingen haj, men en stor fucking fisk var det i alla fall. Vilket art kommer vi dock aldrig att få reda på.
Ytterligare en anekdot på ämnet är att vår tyske vän och en annan i förra veckan såg en revhaj glida i vågorna där vi just badat. Revhajar är i och för sig inte jättefarliga då de är så små, men vi undviker helst att stöta på dem...
Jahapp. Det var det. Just nu sitter jag och känner mig som en riktigt inbiten bloggare då jag sitter och skriver i bilen. Vi är påväg till Surfers Paradise där vi kommer att fira nyår, efter det bär det av upp mot Airlie Beach. Vi gjorde igår en preliminärplanering av vår östkustresa, det blir tight men jag tror vi kommer hinna besöka allt vi vill.
Mer om östkustplaneringen senare.
Trevliga mellandagar,
/Mattias
Så var då dagen kommen som Joel längtat så länge efter. Efter att under onsdagen, tillika annandag jul, ha lämnat Adam, Dennis och Michella (glömt bort att nämna tidigare att det även bodde en nederlänsk tjej i lägenheten) i deras fina lägenhet så satte vi kurs mot flygplatsen för att hämta upp Joels flickvän Jennifer och hennes vän Lina. Dessa två skall resa längs östkusten tillsammans med oss och kommer att lämna landet 2 februari; 4 dagar innan vi lämnar det med andra ord. Vi kommer dock att resa runt utan dem i Thailand.
Det var ingen idé att förspilla tid, så vi begav oss omedelbart 55 mil norrut till Coffs Harbour. En stad som i ärlighetens namn skulle visa sig vara otroligt trist.
En lite småintressant sak hände dock. Gissa vad? Jo, en interaktion med en individ från det australienska djurriket såklart.
När vi vadade ut i vattnet för att bodysurfa lite, vilket vi för övrigt ägnat rätt mycket tid åt på sistone. Det är faktiskt riktigt roligt, man inväntar en våg, tar några crawltag och glider sedan uppepå vågen ca 20 meter. När man väl lyckas fånga en fin våg är det en riktigt skön känsla!
Aja, individen från djurriket var det jah... När vi vadade ut i vattnet och var redo att ta första vågen slog någonting till mig rätt hårt på armen. Jag trodde först att det var Joel som ramlat pga vågens kraft, men såg sedan en sprattlande tingest på omkring 80 cm. Första tanken var haj, då de gillar att glida i vågorna, så vi bokstavligen sprang för våra liv tillbaka till land. Nyfikna som vi är så vågade vi oss efter ett tag ut i vattnet igen för att ta reda på vad det var för slags fisk. Efter ett tag upptäckte vi fisken i vattnet igen. Att döma av ryggfenan var det ingen haj, men en stor fucking fisk var det i alla fall. Vilket art kommer vi dock aldrig att få reda på.
Ytterligare en anekdot på ämnet är att vår tyske vän och en annan i förra veckan såg en revhaj glida i vågorna där vi just badat. Revhajar är i och för sig inte jättefarliga då de är så små, men vi undviker helst att stöta på dem...
Jahapp. Det var det. Just nu sitter jag och känner mig som en riktigt inbiten bloggare då jag sitter och skriver i bilen. Vi är påväg till Surfers Paradise där vi kommer att fira nyår, efter det bär det av upp mot Airlie Beach. Vi gjorde igår en preliminärplanering av vår östkustresa, det blir tight men jag tror vi kommer hinna besöka allt vi vill.
Mer om östkustplaneringen senare.
Trevliga mellandagar,
/Mattias
Skickat via Blogsymåndag 24 december 2012
God Jul! :)
 |
| Ovan är vad som fick bli vårt officiella julkort för i år. Fler bilder från vårt julfirande kommer i dagarna. Från vänster: Rob Hendley (England), Dennis Lund, Mattias Bäckman, Joel Groth, Oliver Bernhard (Tyskland), Andreas Andersson, ståendes på knä: Adam Pettersson |
Så har vi då fått uppleva en julafton i Australien. Julkänslan var obefintlig då vi imorse vaknade upp. Egentligen infann den sig väl inte heller under hela dagen; att fira jul i ca 28 graders värme är aningen ovant.
Hur som helst så var vi inställda på att göra det bästa av situationen och med facit i hand tycker jag att vi lyckades riktigt bra.
Efter att först ha lotsat ut Adam och Dennis ur lägenheten för att dekorera lägenheten i julens tecken i takt till svenska julklassiker så begav vi oss till stranden för att ta det (enligt australiensisk mått mätt) obligatoriska juldoppet. Därefter stod det vi sett fram emot mest under dagen - julmiddagen - på dagordningen. Fast beslutna att återskapa det svenska julbordet i så stor utsträckning som möjligt så gjorde vi vårt bästa i matvaruaffären och lyckades senare under dagen att få ihop till ett julbord bestående av sill, Janssons frestelse, revbensspjäll, kex, kokt potatis, ägg med majonäs, handrullade köttbullar och prinskorv. Till efterrätt blev det glögg och Ris á la Malta.
Efter att ha avslutat dagen med julklappsutdelning och lite svenska julklassiker så som Kalle Anka och Svensson Svensson så kunde vi konstatera att trots den uteblivna julkänslan så hade vi lyckats komponera ihop en riktigt trevlig och bra jul!
GOD JUL!
/Mattias
söndag 23 december 2012
Bye, bye Collaroy - again
Sorry, sorry. Katastrofal uppdatering på bloggen på sistone. Allt har gått i ett sedan vi anlände till Collaroy, internettillgången har varit knapp och tiden har helt enkelt inte funnits för att hålla uppe det normala bloggtempot.
Anyways - låt oss sammanfatta de senaste dagarna så kortfattat som möjligt:
Alla på hostelet skulle ut under torsdagskvällen (ja, du läste rätt - torsdagskvällen, what's up with that?) och ville att vi skulle henka. Vill Collaroy-familjen att man henkar så gör man det! Så jag och Andreas hängde med till Mona Vale. Vi hade en riktigt trevlig kväll faktiskt.
Tidigare under dagen hade den fantastiska personalen sett till att vi fick lite jobb så att vi kunde bo där gratis. Vår uppgift var att åka till den närliggande förorten Manly för att dela ut lite frinätter på vårt hostel till andra backpackers. Otroligt enkel uppgift med andra ord och vi fick dessutom möjlighet att se Manly.
Under fredagen stod svenskt julbord på IKEA på programmet. Det här hade vi sett fram emot ca en månad...maten var god, men något svenskt julbord var det då sannerligen inte. I våra familjer äter man då i alla fall inte strips till jul. Kändes lite pinsamt att folk från andra länder antagligen tror att vi faktiskt gör det.
Aja, vi fick med oss lite glögg och lussebullar och sill mm, därifrån i alla fall (glöggen testade vi ikväll och den smakade faktiskt superbt. Personalen på hostelet fick även de en flaska som tack för deras vänlighet)!
Vi åkte även in till Sydney under fredagen för att gå lite ärenden åt hostelet så att vi fick bo gratis ytterligare en natt. Därmed blev snittet ca 19 dollar natten för vår Collaroy-vistelse, och DET är billigt i Sydneytrakten kring jul.
Apropå Sydney-visiten. Världen är uppenbarligen allt bra liten. Då vi traskade längs Pitt Street (en utav de största gatorna) så råkade vi stöta på en tjej från Bollnäs. En före detta klasskamrat till Andreas om jag inte helt misstar mig.
...Under lördagskvällen blev det utgång igen, denna gång till Manly. Lite av en avskedsfest med gänget. Mycket trevligt även denna gång.
Dagen har spenderats på stranden och den har även inneburit flytt. Vi bor just nu i Adam och Dennis ytterst fina lägenhet i Dee Why, 5 km från Collaroy.
Nu blir det till att sova så att man är pigg imorgon då det är JULAFTON!
God Jul och God natt :)
/Mattias
Anyways - låt oss sammanfatta de senaste dagarna så kortfattat som möjligt:
Alla på hostelet skulle ut under torsdagskvällen (ja, du läste rätt - torsdagskvällen, what's up with that?) och ville att vi skulle henka. Vill Collaroy-familjen att man henkar så gör man det! Så jag och Andreas hängde med till Mona Vale. Vi hade en riktigt trevlig kväll faktiskt.
Tidigare under dagen hade den fantastiska personalen sett till att vi fick lite jobb så att vi kunde bo där gratis. Vår uppgift var att åka till den närliggande förorten Manly för att dela ut lite frinätter på vårt hostel till andra backpackers. Otroligt enkel uppgift med andra ord och vi fick dessutom möjlighet att se Manly.
Under fredagen stod svenskt julbord på IKEA på programmet. Det här hade vi sett fram emot ca en månad...maten var god, men något svenskt julbord var det då sannerligen inte. I våra familjer äter man då i alla fall inte strips till jul. Kändes lite pinsamt att folk från andra länder antagligen tror att vi faktiskt gör det.
Aja, vi fick med oss lite glögg och lussebullar och sill mm, därifrån i alla fall (glöggen testade vi ikväll och den smakade faktiskt superbt. Personalen på hostelet fick även de en flaska som tack för deras vänlighet)!
Vi åkte även in till Sydney under fredagen för att gå lite ärenden åt hostelet så att vi fick bo gratis ytterligare en natt. Därmed blev snittet ca 19 dollar natten för vår Collaroy-vistelse, och DET är billigt i Sydneytrakten kring jul.
Apropå Sydney-visiten. Världen är uppenbarligen allt bra liten. Då vi traskade längs Pitt Street (en utav de största gatorna) så råkade vi stöta på en tjej från Bollnäs. En före detta klasskamrat till Andreas om jag inte helt misstar mig.
...Under lördagskvällen blev det utgång igen, denna gång till Manly. Lite av en avskedsfest med gänget. Mycket trevligt även denna gång.
Dagen har spenderats på stranden och den har även inneburit flytt. Vi bor just nu i Adam och Dennis ytterst fina lägenhet i Dee Why, 5 km från Collaroy.
Nu blir det till att sova så att man är pigg imorgon då det är JULAFTON!
God Jul och God natt :)
/Mattias
tisdag 18 december 2012
Back in Collaroy!
Japp, så var då campinglivet över för den här resan. Det var ett oväntat men värt inslag i vår trip. Vi rekommenderar verkligen andra backpackers att göra det samma. Det vi upplevt senaste månaden hade vi aldrig fått uppleva om det inte varit så att vi bestämt oss för att tälta. Men, någon gång ledsnar man och det har vi nu gjort. 19 nätter blev det sammanlagt och en pengavinst på omkring 2500 kr. Inte illa pinkat för några bonnläppar från landet!
Då vi ändå skulle tillbaka Sydney och då vi trivdes så bra i Collaroy förra gången ansåg vi att vi lika gärna kunde spendera två nätter i orten, i väntan på att få tillträde till Adams och Dennis lägenhet över julen.
När vi anlände hälsade hostelägaren James oss med en varsin high-five, en klubba och sade att vi varit saknade, medan hans kollega Mike sade "We're so glad you're back! You guys are like the definition of Awesome!"
Kändes ganska jättebra att man uppenbarligen gjorde ett gott intryck senast.
Senare under dagen satt Mike och talade om för hostelgästerna som kom hem från jobbet att svenskarna var tillbaka. Det kändes också bra. Höhö.
Med risk för att låta jättesvensk, så var det väldigt vackert väder idag. Solen stekte, så vi drog till stranden och grillade oss lite. Då vi stod i vattenbrynet uppstod ett scenario, vilket fick oss att fundera på om det skulle krävas ytterligare ett "nära-döden-upplevelse-inlägg". Så blev dock ej fallet.
Nästan samtidigt stack det till på min vänsterfot och Joels båda fötter. Smärtan är ganska svår att beskriva. Inte på grund av att den var extrem, för det var den verkligen inte, utan den var snarare väldigt obehaglig och spred sig (i alla fall för mig) upp längs benet. Bästa sättet att beskriva den är att jämföra den med den då man vaknar och upptäcker att man legat och sovit på handen så att blodet försvunnit och det sticker obehagligt i den.
Hur som helst vägrade smärtan att lägga sig, så vi begav oss tillbaka till hostelet för att smörja på lite Aloe Vera, samtidigt som vi funderade över om våra dagar här på jorden var räknade (det finns en tumnagelstor manet här i Australien som har så kraftigt gift att du dör inom 2 timmar om du så lite som nuddar den).
Då vi kom tillbaka till hostelet fick vi dock förklarat för oss att det med största sannolikhet endast rörde sig om en ofarlig, liten manet som finns här i trakten.
Så därmed kunde vi andas ut, samtidigt som vi blev bjudna på glass av personalen (inte pga manetbrännan dock, haha).
Vi passade även på att köra ett stenhårt gympass i det eminenta garagegymmet så att svetten lackade. Helt underbart.
Ja, det var väl det.
Hej då.
/Mattias
Då vi ändå skulle tillbaka Sydney och då vi trivdes så bra i Collaroy förra gången ansåg vi att vi lika gärna kunde spendera två nätter i orten, i väntan på att få tillträde till Adams och Dennis lägenhet över julen.
När vi anlände hälsade hostelägaren James oss med en varsin high-five, en klubba och sade att vi varit saknade, medan hans kollega Mike sade "We're so glad you're back! You guys are like the definition of Awesome!"
Kändes ganska jättebra att man uppenbarligen gjorde ett gott intryck senast.
Senare under dagen satt Mike och talade om för hostelgästerna som kom hem från jobbet att svenskarna var tillbaka. Det kändes också bra. Höhö.
Med risk för att låta jättesvensk, så var det väldigt vackert väder idag. Solen stekte, så vi drog till stranden och grillade oss lite. Då vi stod i vattenbrynet uppstod ett scenario, vilket fick oss att fundera på om det skulle krävas ytterligare ett "nära-döden-upplevelse-inlägg". Så blev dock ej fallet.
Nästan samtidigt stack det till på min vänsterfot och Joels båda fötter. Smärtan är ganska svår att beskriva. Inte på grund av att den var extrem, för det var den verkligen inte, utan den var snarare väldigt obehaglig och spred sig (i alla fall för mig) upp längs benet. Bästa sättet att beskriva den är att jämföra den med den då man vaknar och upptäcker att man legat och sovit på handen så att blodet försvunnit och det sticker obehagligt i den.
Hur som helst vägrade smärtan att lägga sig, så vi begav oss tillbaka till hostelet för att smörja på lite Aloe Vera, samtidigt som vi funderade över om våra dagar här på jorden var räknade (det finns en tumnagelstor manet här i Australien som har så kraftigt gift att du dör inom 2 timmar om du så lite som nuddar den).
Då vi kom tillbaka till hostelet fick vi dock förklarat för oss att det med största sannolikhet endast rörde sig om en ofarlig, liten manet som finns här i trakten.
Så därmed kunde vi andas ut, samtidigt som vi blev bjudna på glass av personalen (inte pga manetbrännan dock, haha).
Vi passade även på att köra ett stenhårt gympass i det eminenta garagegymmet så att svetten lackade. Helt underbart.
Ja, det var väl det.
Hej då.
/Mattias
söndag 16 december 2012
Hälsningar från Batemans Bay
Halloj!
Dagarna går framåt. Dagen har spenderats till att göra ingenting. Vi besökte en loppis, ett köpcentrum och stekte sedan vid poolen den korta stund solen var framme. Träna gjorde vi också. Styrka. Grymt skönt må jag säga!
Juste! En sak till - vi har bokat svenskt julbord på IKEA utanför Sydney 21 december... DET ser vi fram emot!
Ja, som ni märker inte världens roligaste dag... DOCK så resulterade det i det hittills tråkigaste och mest osammanhängande blogginlägget, så någonting har vi alla fall fått ut av denna dag.
Imorgon lämnar vi Batemans Bay och beger oss norrut. Vart vi hamnar vet vi inte. Kan bli Sydney - kan bli någonstans på vägen. Vi får se.
Nedan lite bilder från de senaste dagarna:
/Mattias
Dagarna går framåt. Dagen har spenderats till att göra ingenting. Vi besökte en loppis, ett köpcentrum och stekte sedan vid poolen den korta stund solen var framme. Träna gjorde vi också. Styrka. Grymt skönt må jag säga!
Ja, det var väl det. Säkrat vårt tält Leffe (med inspiration från farsan i Mysteriet på Greveholm från 1996 som vi sett om i dagarna så valde vi att döpa tältet till Leif) inför en eventuellt annalkande storm har vi också gjort.
Vi fick i alla fall lära oss en sak idag - att världen är liten. En australiensisk gubbe började prata med oss och fråga var vi kom ifrån. Då vi berättade det sade han att han för tio år sedan blivit vän med ett svenskt par på den här campingen som bodde här i sex veckor. Efter ett tag kom vi fram till att det var Billan och hennes man och om jag inte helt misstar mig så bor ju de i Jörvsötrakten (?). Som sagt - världen är liten.
Juste! En sak till - vi har bokat svenskt julbord på IKEA utanför Sydney 21 december... DET ser vi fram emot!
Ja, som ni märker inte världens roligaste dag... DOCK så resulterade det i det hittills tråkigaste och mest osammanhängande blogginlägget, så någonting har vi alla fall fått ut av denna dag.
Imorgon lämnar vi Batemans Bay och beger oss norrut. Vart vi hamnar vet vi inte. Kan bli Sydney - kan bli någonstans på vägen. Vi får se.
Nedan lite bilder från de senaste dagarna:
/Mattias
 |
| Bild från en natt i Lakes entrance |
 |
| Julig galleria i Melbourne |
 |
| Narooma |
 |
| Narooma |
 |
| Narooma |
 |
| Narooma |
 |
| Narooma |
 |
| Flugor i Batemans bay (på Andreas rygg) |
Recension WakeUp!, Sydney
WakeUp!
509 Pitt Street
Sydney
Tel. +61292887888
WakeUp! var det första hostelet vi fick erfara i Australien. Utan tidigare referenser reflekterade vi inte speciellt mycket över hostelet, men det här är vårt rättvisaste försök.
Pris
509 Pitt Street
Sydney
Tel. +61292887888
WakeUp! var det första hostelet vi fick erfara i Australien. Utan tidigare referenser reflekterade vi inte speciellt mycket över hostelet, men det här är vårt rättvisaste försök.
Pris
34 AUD/natten (6-bäddsrum)
Betyg 1-10
Karaktär: 8
Säkerhet: 8
Läge: 7
Personal: 3
Atmosfär: 7
Renlighet: 9
Betyg 1-10
Karaktär: 8
Säkerhet: 8
Läge: 7
Personal: 3
Atmosfär: 7
Renlighet: 9
Sammanlagt, genomsnittligt betyg: 7,0/10
WakeUp har ett riktigt bra läge i centrala Sydney och det är nog det renaste och fräschaste hostelet vi bott på hittills. I övrigt var det mesta helt OK, som betygen ovan visar. Största besvikelsen var personalen som jobbar där, som inte var speciellt tillmötesgående och smått arroganta. Under hostelet ligger en bar/nattklubb som heter SideBar. Där liras skaplig musik, och många kvällar i veckan anordnas evenemang såsom biljardturneringar etc. Som i resten av CBD(central business district) är allt riktigt dyrt, så glöm inte att utnyttja gratis internet och Coles några hundra meter ner längs Pitt St.
WakeUp har ett riktigt bra läge i centrala Sydney och det är nog det renaste och fräschaste hostelet vi bott på hittills. I övrigt var det mesta helt OK, som betygen ovan visar. Största besvikelsen var personalen som jobbar där, som inte var speciellt tillmötesgående och smått arroganta. Under hostelet ligger en bar/nattklubb som heter SideBar. Där liras skaplig musik, och många kvällar i veckan anordnas evenemang såsom biljardturneringar etc. Som i resten av CBD(central business district) är allt riktigt dyrt, så glöm inte att utnyttja gratis internet och Coles några hundra meter ner längs Pitt St.
lördag 15 december 2012
Spindlar, insekter och lite övrigt
Som gick att läsa i föregående blogginlägg var Andreas häromdagen med om en nära-döden-upplevelse. Trots denna incident och andra händelser så som att Joel tappade sin kamera i en vattenpöl så att den gick sönder trotsade vi alla instinkter och bestämde oss för att stanna kvar.
Pigga och alerta (nåja...) vaknade vi morgonen därpå och kunde konstatera att vi levde och att inget monster från de australiensiska djurriket dödat oss under natten. Skönt!
Tyvärr var det inte lika skönt då Andreas efter ett tag upptäckte en (något mindre än gårdagens) mördargiftspindel som kröp på insidan av yttertältet.
Likt de vikingar jag och Andreas är så rustade vi oss för krig.
Vi smög ut ur tältet, Andreas grabbade en stekpanna och jag ett spjut (en tältpinne med en spets på). Efter att ha lagt upp en oövervinnelig strategi började jag locka ner spindeln på marken. För att göra detta var jag tvungen att krypa in i tältet igen och barrikadera mig. För ett ögonblick försvann spindeln ur sikte. Jag var instängd. Läget såg mörkt ut. Jag anropade Andreas sm lyckades lokalisera spindeln. Med yttersta försiktighet tog jag mig ut ur innertältet, med blicken fäst på odjuret. Väl ute ur tältet lyckades jag med mitt spjut locka ner spindeln på marken, gav upp ett stridsrop som taget ut en Sagan om Ringen-scen... NUUU!!!
Andreas drämde till besten med full kraft.
En tystnad lade sig över campingen.
Så där stod vi nu, men en stekpanna med böjt handtag, adrenalinet pumpandes i våra ådror... och en slaktad mördargiftspindel på marken.
SEGER!!!
Vad har då skett i övrigt? Det vill säga då vi inte slaktat mördargiftspindlar. Tja, vi ha stött på de mest underliga kryp, fientliga fåglar som försökt stjäla vår mat och råttor som sprungit runt i köket.
Dock hade vi en fenomenalt skön dag i förrgår då vi låg och stekte vid den fina poolen hela, långa dagen. Vi var överens om att det här faktiskt var den första dagen det kändes som att vi var på semester. Äntligen fick vi lite brunare hy!
Annars fortsätter regnet att falla nästan varje dag. För nuvarande är vi på en camping i Batemans Bay. Här trivs vi inte som handen i handsken direkt, så just nu försöker vi få tag på någon i Sydney som vi känner som vi kan slagga hos någon natt...sedan blir det julfirande med Dennis och Adam!
Klart slut,
/Mattias
Pigga och alerta (nåja...) vaknade vi morgonen därpå och kunde konstatera att vi levde och att inget monster från de australiensiska djurriket dödat oss under natten. Skönt!
Tyvärr var det inte lika skönt då Andreas efter ett tag upptäckte en (något mindre än gårdagens) mördargiftspindel som kröp på insidan av yttertältet.
Likt de vikingar jag och Andreas är så rustade vi oss för krig.
Vi smög ut ur tältet, Andreas grabbade en stekpanna och jag ett spjut (en tältpinne med en spets på). Efter att ha lagt upp en oövervinnelig strategi började jag locka ner spindeln på marken. För att göra detta var jag tvungen att krypa in i tältet igen och barrikadera mig. För ett ögonblick försvann spindeln ur sikte. Jag var instängd. Läget såg mörkt ut. Jag anropade Andreas sm lyckades lokalisera spindeln. Med yttersta försiktighet tog jag mig ut ur innertältet, med blicken fäst på odjuret. Väl ute ur tältet lyckades jag med mitt spjut locka ner spindeln på marken, gav upp ett stridsrop som taget ut en Sagan om Ringen-scen... NUUU!!!
Andreas drämde till besten med full kraft.
En tystnad lade sig över campingen.
Så där stod vi nu, men en stekpanna med böjt handtag, adrenalinet pumpandes i våra ådror... och en slaktad mördargiftspindel på marken.
SEGER!!!
Vad har då skett i övrigt? Det vill säga då vi inte slaktat mördargiftspindlar. Tja, vi ha stött på de mest underliga kryp, fientliga fåglar som försökt stjäla vår mat och råttor som sprungit runt i köket.
Dock hade vi en fenomenalt skön dag i förrgår då vi låg och stekte vid den fina poolen hela, långa dagen. Vi var överens om att det här faktiskt var den första dagen det kändes som att vi var på semester. Äntligen fick vi lite brunare hy!
Annars fortsätter regnet att falla nästan varje dag. För nuvarande är vi på en camping i Batemans Bay. Här trivs vi inte som handen i handsken direkt, så just nu försöker vi få tag på någon i Sydney som vi känner som vi kan slagga hos någon natt...sedan blir det julfirande med Dennis och Adam!
Klart slut,
/Mattias
Nära-döden-upplevelse
(Det här inlägget var ämnat att publiceras för några dagar sedan, men pga dålig Internettillgång publiceras det idag)
DÅ var det dags för trions självutnämnda stolthet att göra comeback på bloggen! Givetvis bossar alltså Andreas bakom tangentbordet för tillfället. Anledningen till detta är inte att jag plötsligt blivit superambitiös. Anledningen är att jag har dagens anekdot att förtälja:
Morgondoppet i poolen var avklarat och frukosten låg i magen. Solen hade precis börjat steka och som resultat av detta behövde tältet vädras. Efter några sekunders pulande med yttertältet anar jag något i min vänstra ögonvrå. Några hundradelar senare har jag trotsat varje regelbok genom att instinktivt borsta bort den enorma spindeln som hittat sin väg till min vänsterarm.
Jag har ingen aning om hur farlig spindeln var, men när en mörkgrå superdödsspindel på minst en decimeter sitter och småfräser på ens arm, så är man någorlunda säker på att man är nära döden.
Vad har jag då lärt mig av dagens bravad, kanske man undrar. Först och främst vet jag f.o.m. idag att det går jättebra att vifta bort jättespindlar utan att bli biten. Jag vet också att livet inte passerar revy när man är nära att dö.
Spindlarna är tyvärr inte det enda djurlivet här på campingen, men det ämnet orkar jag inte gå in djupare på för tillfället. Det viktiga är att jag lever och att det känns rätt jävla bra.
Hade fint!
/Andreas
DÅ var det dags för trions självutnämnda stolthet att göra comeback på bloggen! Givetvis bossar alltså Andreas bakom tangentbordet för tillfället. Anledningen till detta är inte att jag plötsligt blivit superambitiös. Anledningen är att jag har dagens anekdot att förtälja:
Morgondoppet i poolen var avklarat och frukosten låg i magen. Solen hade precis börjat steka och som resultat av detta behövde tältet vädras. Efter några sekunders pulande med yttertältet anar jag något i min vänstra ögonvrå. Några hundradelar senare har jag trotsat varje regelbok genom att instinktivt borsta bort den enorma spindeln som hittat sin väg till min vänsterarm.
Jag har ingen aning om hur farlig spindeln var, men när en mörkgrå superdödsspindel på minst en decimeter sitter och småfräser på ens arm, så är man någorlunda säker på att man är nära döden.
Vad har jag då lärt mig av dagens bravad, kanske man undrar. Först och främst vet jag f.o.m. idag att det går jättebra att vifta bort jättespindlar utan att bli biten. Jag vet också att livet inte passerar revy när man är nära att dö.
Spindlarna är tyvärr inte det enda djurlivet här på campingen, men det ämnet orkar jag inte gå in djupare på för tillfället. Det viktiga är att jag lever och att det känns rätt jävla bra.
Hade fint!
/Andreas
Recension The Maze Backpackers, Sydney
The Maze Backpackers
417 Pittstreet
Sydney
Tel. +611800813522
Maze Backpackers är ett hostel beläget på Pitt St. i centrala Sydney. Det bästa med Maze är utan tvekan läget. Det är gångavstånd ner till hamnen(om man ex. vill se operahuset eller Harbour Bridge) och området är packat av olika hostel. Detta betyder att man hittar några nattklubbar med mycket backpackers i närheten, trots att man befinner sig i centralaste Sydney. Ungefär 50 meter från Maze hittar man det stora köpcentret World Square. Där hittar man billig mat etc. plus(bäst av allt) gratis och snabbt WiFi!
Pris
417 Pittstreet
Sydney
Tel. +611800813522
Maze Backpackers är ett hostel beläget på Pitt St. i centrala Sydney. Det bästa med Maze är utan tvekan läget. Det är gångavstånd ner till hamnen(om man ex. vill se operahuset eller Harbour Bridge) och området är packat av olika hostel. Detta betyder att man hittar några nattklubbar med mycket backpackers i närheten, trots att man befinner sig i centralaste Sydney. Ungefär 50 meter från Maze hittar man det stora köpcentret World Square. Där hittar man billig mat etc. plus(bäst av allt) gratis och snabbt WiFi!
Pris
30 AUD/natten (2-bäddsrum)
Betyg 1-10
Karaktär: 5
Säkerhet: 5
Läge: 9
Personal: 4
Atmosfär: 6
Renlighet: 3
Sammanlagt, genomsnittligt betyg: 5,3/10
Betyg 1-10
Karaktär: 5
Säkerhet: 5
Läge: 9
Personal: 4
Atmosfär: 6
Renlighet: 3
Sammanlagt, genomsnittligt betyg: 5,3/10
Hostelet i sig är ganska inriktat på partysugna backpacers. Renlighet och trevlig personal är inte den högsta prioriteten, men om man inte är allt för kräsen så överlever man. Det som gjorde att jag(Andreas) och Joel stannade där relativt länge var att man för endast 30 dollar fick ett litet(men trevligt) dubbelrum, vilket är väldigt prisvärt för att vara i Sydney. Köket är egentligen den enda riktigt fräscha och funktionella faciliteten, då det byggdes ett helt nytt sådant medan vi bodde där.
Recension Bendigo Hotel, Melbourne
Bendigo Hotel
125 Johnston Street
Collingwood
Melbourne
Tel. +61435884488
Det hittills sämsta hostelet vi besökt (per 14/12 2012). Vi hade tur som fick sköna rumskamrater, så vi uppskattade vår vistelse ändå.
Pris
28 AUD/natten (8-bäddsrum)
Betyg 1-10
Karaktär: 2
Säkerhet: 1
Läge: 4
Personal: 2
Atmosfär: 3
Renlighet: 5
Sammanlagt, genomsnittligt betyg: 2,8/10
* På Hostelworld angavs det att det var gratis parkering. När vi kom dit visade det sig att det var under förutsättning att man inte fick en P-bot.
* När vi anlände var personalen lite småfull.
* Hostelet (namnet med "Hotel" inkluderat hänger kvar från förr) låg ovanpå en bar där de de spelade högljudd musik till 01-03 på nätterna. Detta störde oss dock inte så mycket.
* Det fanns endast en dusch och en toalett per kön.
* Köket var endast öppet kl 16-19.30, vilket gjorde att man inte kunde laga lunch eller frukost någonstans. De fanns i och för sig en micro och en brödrost i uppehållsrummet.
* När vi anlände fick vi nycklar till skåp. Dock visade det sig att de redan var någon annan som använde dessa och att det var hur lätt som helst att bryta upp dem om man ville.
* De bad oss att vara noggranna med att stänga ytterdörren till hostelet, eftersom det låg i ett ghettoområde med mycket våld.
... Det som dock räddade oss var att vi kom väl överens med våra rumskamrater, så vi kunde lämna vår apparatur oövervakat på rummet och vi fick även nys om ett ställe som heter Lentils As Anthing, där man fick äta god buffé och betala vad man ville. Det stället räddade livet på oss. Läs mer om det i tidigare recension (klicka på etiketten "Recension").
Sammanfattningsvis kan sägas att det inte var ett bra hostel på något sätt överhuvudtaget, men om man bara bor där några dagar, går till Lentils regelbundet och hamnar med skön rumskamrater så kan man trivas rätt bra ändå.
125 Johnston Street
Collingwood
Melbourne
Tel. +61435884488
Det hittills sämsta hostelet vi besökt (per 14/12 2012). Vi hade tur som fick sköna rumskamrater, så vi uppskattade vår vistelse ändå.
Pris
28 AUD/natten (8-bäddsrum)
Betyg 1-10
Karaktär: 2
Säkerhet: 1
Läge: 4
Personal: 2
Atmosfär: 3
Renlighet: 5
Sammanlagt, genomsnittligt betyg: 2,8/10
* På Hostelworld angavs det att det var gratis parkering. När vi kom dit visade det sig att det var under förutsättning att man inte fick en P-bot.
* När vi anlände var personalen lite småfull.
* Hostelet (namnet med "Hotel" inkluderat hänger kvar från förr) låg ovanpå en bar där de de spelade högljudd musik till 01-03 på nätterna. Detta störde oss dock inte så mycket.
* Det fanns endast en dusch och en toalett per kön.
* Köket var endast öppet kl 16-19.30, vilket gjorde att man inte kunde laga lunch eller frukost någonstans. De fanns i och för sig en micro och en brödrost i uppehållsrummet.
* När vi anlände fick vi nycklar till skåp. Dock visade det sig att de redan var någon annan som använde dessa och att det var hur lätt som helst att bryta upp dem om man ville.
* De bad oss att vara noggranna med att stänga ytterdörren till hostelet, eftersom det låg i ett ghettoområde med mycket våld.
... Det som dock räddade oss var att vi kom väl överens med våra rumskamrater, så vi kunde lämna vår apparatur oövervakat på rummet och vi fick även nys om ett ställe som heter Lentils As Anthing, där man fick äta god buffé och betala vad man ville. Det stället räddade livet på oss. Läs mer om det i tidigare recension (klicka på etiketten "Recension").
Sammanfattningsvis kan sägas att det inte var ett bra hostel på något sätt överhuvudtaget, men om man bara bor där några dagar, går till Lentils regelbundet och hamnar med skön rumskamrater så kan man trivas rätt bra ändå.
Recension Surfside Backpacker, Apollo Bay
Surfside Backpacker
Corner Great Ocean Road & Gambier Street
Apollo Bay
Tel. +610352377263
Vi planerade först att åka hela Great Ocean Road på en dag, men insåg att vi inte skulle hinna stanna på alla ställen vi ville längs vägen, och tur var väl det, för då fick vi spendera en natt på det charmiga och annorlunda hostelet Surfside Backpacker i Apollo Bay.
Pris
25 AUD/natten (5-bäddsrum)
Betyg 1-10
Karaktär: 8
Säkerhet: 2
Läge: 8
Personal: 7
Atmosfär: 9
Renlighet: 6
Sammanlagt, genomsnittligt betyg: 6,7/10
Vi bodde bara en natt i Apollo Bay, men just den natten älskade vi! Det är måhända inte världens bästa hostel, men atmosfären är väldigt...annorlunda.
Då vi anlände möttes av vad som sannolikt kan ha varit världens snällaste gamla tant. Hon ägde och drev stället själv. Hostelet är i stort sett ett hus. Sängarna man sover i är samma sängar som användes i OS-byn under de Olympiska Spelen i Sydney 2000. Läget är optimalt då det ligger precis på mitten av Great Ocean Road. Hade vädret varit bättre hade vi kunnat gå över gatan till vad som såg ut att vara en riktigt fin stand.
Välutrustat kök och gratis parkering. Ett ypperligt uppehälle för 1-2 nätter om man reser längs GOR!
Corner Great Ocean Road & Gambier Street
Apollo Bay
Tel. +610352377263
Vi planerade först att åka hela Great Ocean Road på en dag, men insåg att vi inte skulle hinna stanna på alla ställen vi ville längs vägen, och tur var väl det, för då fick vi spendera en natt på det charmiga och annorlunda hostelet Surfside Backpacker i Apollo Bay.
Pris
25 AUD/natten (5-bäddsrum)
Betyg 1-10
Karaktär: 8
Säkerhet: 2
Läge: 8
Personal: 7
Atmosfär: 9
Renlighet: 6
Sammanlagt, genomsnittligt betyg: 6,7/10
Vi bodde bara en natt i Apollo Bay, men just den natten älskade vi! Det är måhända inte världens bästa hostel, men atmosfären är väldigt...annorlunda.
Då vi anlände möttes av vad som sannolikt kan ha varit världens snällaste gamla tant. Hon ägde och drev stället själv. Hostelet är i stort sett ett hus. Sängarna man sover i är samma sängar som användes i OS-byn under de Olympiska Spelen i Sydney 2000. Läget är optimalt då det ligger precis på mitten av Great Ocean Road. Hade vädret varit bättre hade vi kunnat gå över gatan till vad som såg ut att vara en riktigt fin stand.
Välutrustat kök och gratis parkering. Ett ypperligt uppehälle för 1-2 nätter om man reser längs GOR!
Recension Tatts Backbackers Adelaide City
Tatts Backpackers Adelaide City
17 Hindley Street
Adelaide
Tel. +61882313225
Vi bodde på Tatts Backpacker i Adelaide i fyra nätter. Anledningen till att vi inte stannade längre var helt enkelt att vi skulle bege oss mot Melbourne. Det ligger centralt och tvättning och torktumling är gratis.
Pris
25 AUD/natten (4-bäddsrum)
Betyg 1-10
Karaktär: 2
Säkerhet: 3
Läge: 8
Personal: 5
Atmosfär: 2
Renlighet: 4
Sammanlagt, genomsnittligt betyg: 4,0
Vi trivdes på Tatts Backpacker. Dock var enda anledningen till detta att vi var vana campinglivet, så sängar och gratis wifi innebar lyx för oss. Stället låg ovanpå en bar, vilket var lite underligt men det innebar inga problem. Vi är inte sådana som bryr oss om smuts, men ska man vara ärlig så såg det katastrofalt ut på vissa ställen - döda kackerlackor i skåpen, feta dammlager i trappen, mm. Personalen som jobbade i baren var trevliga, men de som skötte "städningen" (citationstecken ett måste i det här fallet) var i det närmaste efterblivna.
Det bästa med stället var att det var gratis tvättning och torktumling och gratis wifi.
Läget var mycket bra. Vill man festa så låg en grym klubb 200 m därifrån och Woolworths (matvaruaffär) låg nära till hands likväl.
Sammanfattningsvis så är hostelet absolut ett alternativ om man inte är så kräsen och bara stannar några dagar, annars bör man nog se sig om efter ett annat ställe att bo på.
17 Hindley Street
Adelaide
Tel. +61882313225
Vi bodde på Tatts Backpacker i Adelaide i fyra nätter. Anledningen till att vi inte stannade längre var helt enkelt att vi skulle bege oss mot Melbourne. Det ligger centralt och tvättning och torktumling är gratis.
Pris
25 AUD/natten (4-bäddsrum)
Betyg 1-10
Karaktär: 2
Säkerhet: 3
Läge: 8
Personal: 5
Atmosfär: 2
Renlighet: 4
Sammanlagt, genomsnittligt betyg: 4,0
Vi trivdes på Tatts Backpacker. Dock var enda anledningen till detta att vi var vana campinglivet, så sängar och gratis wifi innebar lyx för oss. Stället låg ovanpå en bar, vilket var lite underligt men det innebar inga problem. Vi är inte sådana som bryr oss om smuts, men ska man vara ärlig så såg det katastrofalt ut på vissa ställen - döda kackerlackor i skåpen, feta dammlager i trappen, mm. Personalen som jobbade i baren var trevliga, men de som skötte "städningen" (citationstecken ett måste i det här fallet) var i det närmaste efterblivna.
Det bästa med stället var att det var gratis tvättning och torktumling och gratis wifi.
Läget var mycket bra. Vill man festa så låg en grym klubb 200 m därifrån och Woolworths (matvaruaffär) låg nära till hands likväl.
Sammanfattningsvis så är hostelet absolut ett alternativ om man inte är så kräsen och bara stannar några dagar, annars bör man nog se sig om efter ett annat ställe att bo på.
måndag 10 december 2012
Recension Sydney Beachouse YHA
Eftersom tanken är att denna bloggs syfte även är att fungera som en slags bibel för andra backpackers som reser runt i Australien, så tänkte vi under resans gång skriva en liten recension om varje hostel vi bor på. Efter det att vi campat klart om ca 1,5 vecka kommer vi även skriva ett inlägg där vi betygsätter de olika campsitsen vi bott på och även skriva ner lite tips för de som tänkt sig att campa under sin vistelse i landet down under.
Först ut är hostelet vi bodde på i Collaroy. Notera att vi inte slänger ut höga betyg bara ändå. En sjua ska man vara nöjd med.
4 Collaroy Street
Collaroy Beach
Sydney
Tel. +61299811177
Vi bodde i Collaroy i nästintill fyra veckor, vilket gör att denna recension sannolikt är den mest rättvisa då vi verkligen "lärde känna" stället. Samtidigt så finns det en anledning till varför vi stannade hela fyra veckor på Sydney Beachouse YHA.
Pris
Vi betalade 28 dollar/natten, men då fick vi 10% rabatt då vi är medlemmar i YHA (kostar 30 dollar och oerhört värt om man planerar att stanna mer än en vecka eller om man planerar att bo på flera YHA's under resans gång. )
Betyg 1-10
Karaktär: 7
Säkerhet: 8
Läge: 6
Personal: 9
Atmosfär: 8,5
Renlighet: 7
Sammanlagt, genomsnittligt betyg: 7,6/10
Än så länge kan vi naturligtvis inte utnämna det här till det bästa stället på resan, men såhär långt leder Sydney Beachouse YHA med hästlängder. Personalen var helt klockren, hjälpte oss med allt vi bad om (se etiketten "recension") och lät oss även hjälpa till med enkla uppgifter på hostelet för att vi skulle kunna få fria nätter. Är man här för att jobba finns goda möjligheter till cash in hand-svartjobb också, då arbetsgivare hämtar upp arbetsvilliga på morgnarna.
Vad gäller läget så förtjänar den utifrån vissa aspekter en tia då det är omkring 50 meter till en riktigt fin strand och 40 meter till förortens lilla nattklubb. Dock är det 2,5 km mördarpromenad till affären om man inte vill ta bussen och ska man in till Sydney på kvällen måste man vänta till kl 07 på morgonen därefter för att kunna ta sig tillbaka.
I övrigt finns en del långtidsboende, konstigt folk där, men så länge som man slipper dela rum med dessa kan det snarare ses som underhållande.
Hur som helst är det ett hostel som vi varmt vill rekommendera till alla som reser runt i Sydneytrakten och vi kommer med största sannolikhet att komma tillbaka till Collaroy för att spendera vår sista vecka i Australien där, då vi vet att det blir en prisvärd vistelse.
söndag 9 december 2012
Bildbomb från den senaste veckan
Tja!
Finns inte mycket att förtälja idag. Vi har naturligtvis besökt vårt älskade Lentils as anything två gånger, utöver det så drog vi och en britt från hostelet vid namn James in till down town Melbourne. Staden är väldigt fin och inger en bra mycket gemytligare känsla än Sydney, trots att det bor så pass många som 3,9 miljoner i staden.
Imorgon beger vi oss norrut igen och lämnar vår käre reskamrat Jim kvar i staden. Han planerar att stanna här i omkring 6 månader, fixa lägenhet och jobba ihop lite pengar. Förhoppningsvis lyckas vi övertala honom att hänga med till Thailand i vår dock.
Vi försöker också övertyga honom att han bör besöka oss i vårt kära fädernes land i sommar, men vi får väl se hur det blir med det. Mycket trevligt har det i alla fall varit att haft honom med och vi önskar honom lycka till på resan och vem vet, kanske vi stöter på varandra igen i framtiden.
I och med att vi drar från Melbourne och återgår till tältlivet i ca tio dagar så innebär det här att vi återigen kommer att ha begränsad Internettillgång. Första stopp kommer att bli i närheten av Lakes Entrance, sedan bär det av upp till Narooma och Batemans Bay för att sedan åka vidare mot Sydney och julfirande med Dennis och Adam i förorten bredvid Collaroy; Dee Why.
Nedan är massa bilder från den gångna veckan.
Till dess att vi hörs igen - Lev väl,
/Mattias
Finns inte mycket att förtälja idag. Vi har naturligtvis besökt vårt älskade Lentils as anything två gånger, utöver det så drog vi och en britt från hostelet vid namn James in till down town Melbourne. Staden är väldigt fin och inger en bra mycket gemytligare känsla än Sydney, trots att det bor så pass många som 3,9 miljoner i staden.
Imorgon beger vi oss norrut igen och lämnar vår käre reskamrat Jim kvar i staden. Han planerar att stanna här i omkring 6 månader, fixa lägenhet och jobba ihop lite pengar. Förhoppningsvis lyckas vi övertala honom att hänga med till Thailand i vår dock.
Vi försöker också övertyga honom att han bör besöka oss i vårt kära fädernes land i sommar, men vi får väl se hur det blir med det. Mycket trevligt har det i alla fall varit att haft honom med och vi önskar honom lycka till på resan och vem vet, kanske vi stöter på varandra igen i framtiden.
I och med att vi drar från Melbourne och återgår till tältlivet i ca tio dagar så innebär det här att vi återigen kommer att ha begränsad Internettillgång. Första stopp kommer att bli i närheten av Lakes Entrance, sedan bär det av upp till Narooma och Batemans Bay för att sedan åka vidare mot Sydney och julfirande med Dennis och Adam i förorten bredvid Collaroy; Dee Why.
Nedan är massa bilder från den gångna veckan.
Till dess att vi hörs igen - Lev väl,
/Mattias
 |
| Jim |
 |
| Jim |
 |
| Andreas |
 |
| Great Ocean Road |
 |
| Jim |
 |
| Great Ocean Road |
 |
| Great Ocean Road |
 |
| Great Ocean Road |
 |
| Great Ocean Road |
 |
| Great Ocean Road |
 |
| Great Ocean Road |
 |
| Great Ocean Road |
 |
| Great Ocean Road |
 |
| Great Ocean Road |
 |
| Great Ocean Road |
 |
| Great Ocean Road |
lördag 8 december 2012
Update from Melbourne
Hejhopp i galopp!
Snart är även vår Melbourne-vistelse till enda. Än så länge har vi inte utforskat staden ordentligt, men imorgon bär det av down town.
Vi måste återigen nämna "Lentils as anything" (3 Heliers Street, Melbourne), matstället där man själv väljer hur mycket man vill betala. Det är alltså ingen hake. Det är sant. Du kan betala 20 cent, du kan betala 20 dollar. Maten är riktigt god, i och för sig är det vegetarisk mat, men vem bryr sig då man kan äta buffé för 5 kronor till exempel? Man kan dessutom beställa in varm choklad eller kaffe - enligt Joel, Andreas och Jim det bästa kaffet hittills i Australien. Drycken kostar inget extra och man kan få påtår om man vill. Man får även hämta mat hur många gånger man vill. De serverar frukost till kl 11.30 (man beställer från en meny), lunch till 16.00 och middag till kl 21.00.
Naturligtvis hänger lite uteliggare och konstigt folk där, men det är främst backpackers som äter där.
Vi vill av ovanstående anledningar verkligen rekommendera det här stället till alla backpackers som någonsin sätter sin fot i Melbourne. Stället är en guldgruva. Go there!
Okej, så vad har då mer hänt än att vi ätit på världens bästa ställe?
Inte mycket. Vi gick ut igår och hade väldigt roligt.
Under dagen fann jag ett riktigt (riktigt!!) gym där jag äntligen fick röra lite på musklerna. Helt underbart. Samtidigt va Joel och Andreas down town och klippte sig. Grabbarna gick faktiskt tillbaka sedan...1,2 mil!! Så sparar man pengar!
I övrigt så känns det helt ärligt nästan svårt att skriva i bloggen nu, då vi hela tiden pratar engelska, så man i stort sett tänker på engelska, vilket gör att jag oavsiktligt börjar skriva på engelska. Lite kuriosa sådär.
Juste! En sak till. Man vet aldrig riktigt vad man träffar på för folk här. Vi har nu bott med våra rumskamrater i tre dagar utan att egentligen veta någonting alls om dem. Så idag då vi satt och pratade då vi åt middag så kom det fram att tjejen i vår rum är en brittisk skådespelerska som varit med i både brittiska filmer och serier, killen i vårt rum har varit med i brittiska tv-reklamer och är avbildad som en staty i en park i England och hans mor (som naturligtvis inte är här dock) är också en brittisk skådespelerska.
Pretty cool!
Nedan följer lite bilder från de senaste dagarna, bl.a Great Ocean Road:
Hörs,
/Mattias
Snart är även vår Melbourne-vistelse till enda. Än så länge har vi inte utforskat staden ordentligt, men imorgon bär det av down town.
Vi måste återigen nämna "Lentils as anything" (3 Heliers Street, Melbourne), matstället där man själv väljer hur mycket man vill betala. Det är alltså ingen hake. Det är sant. Du kan betala 20 cent, du kan betala 20 dollar. Maten är riktigt god, i och för sig är det vegetarisk mat, men vem bryr sig då man kan äta buffé för 5 kronor till exempel? Man kan dessutom beställa in varm choklad eller kaffe - enligt Joel, Andreas och Jim det bästa kaffet hittills i Australien. Drycken kostar inget extra och man kan få påtår om man vill. Man får även hämta mat hur många gånger man vill. De serverar frukost till kl 11.30 (man beställer från en meny), lunch till 16.00 och middag till kl 21.00.
Naturligtvis hänger lite uteliggare och konstigt folk där, men det är främst backpackers som äter där.
Vi vill av ovanstående anledningar verkligen rekommendera det här stället till alla backpackers som någonsin sätter sin fot i Melbourne. Stället är en guldgruva. Go there!
Okej, så vad har då mer hänt än att vi ätit på världens bästa ställe?
Inte mycket. Vi gick ut igår och hade väldigt roligt.
Under dagen fann jag ett riktigt (riktigt!!) gym där jag äntligen fick röra lite på musklerna. Helt underbart. Samtidigt va Joel och Andreas down town och klippte sig. Grabbarna gick faktiskt tillbaka sedan...1,2 mil!! Så sparar man pengar!
I övrigt så känns det helt ärligt nästan svårt att skriva i bloggen nu, då vi hela tiden pratar engelska, så man i stort sett tänker på engelska, vilket gör att jag oavsiktligt börjar skriva på engelska. Lite kuriosa sådär.
Juste! En sak till. Man vet aldrig riktigt vad man träffar på för folk här. Vi har nu bott med våra rumskamrater i tre dagar utan att egentligen veta någonting alls om dem. Så idag då vi satt och pratade då vi åt middag så kom det fram att tjejen i vår rum är en brittisk skådespelerska som varit med i både brittiska filmer och serier, killen i vårt rum har varit med i brittiska tv-reklamer och är avbildad som en staty i en park i England och hans mor (som naturligtvis inte är här dock) är också en brittisk skådespelerska.
Pretty cool!
Nedan följer lite bilder från de senaste dagarna, bl.a Great Ocean Road:
Hörs,
/Mattias
 |
| Great Ocean Road |
 |
| Great Ocean Road |
 |
| Great Ocean Road |
 |
| Great Ocean Road |
 |
| Great Ocean Road(Vårt hostel i Apollo Bay) |
 |
| Great Ocean Road |
 |
| Great Ocean Road |
torsdag 6 december 2012
Roadtrip med en Amerikan
Ojoj, vilka dagar. Mycket har hänt sedan det senaste inlägget.
Jim hakade på oss och vi begav oss till en camping i en liten stad som heter Mount Gambier. Campingen låg väldigt fint och låg precis vid en sjö som kallas Blue Lake. Och den gjorde verkligen skäl för namnet. Den var verkligen knallblå. Riktigt coolt faktiskt. Det här är en utav de saker som är så fantastiskt med backpacking; vi hade inte alls planerat att stanna på den här campingen, än mindre besöka Blue Lake. Varje dag bjuder på nya äventyr - hur klyschigt det än låter.
Aja, vi hade först planerat att sticka raka vägen till Melbourne dagen efter, men som så många gånger förr fick vi ändra våra planer. Alla hostels i Melbourne var fullbokade, så vi fick komma upp med en nödplan, nämligen att stanna och sova på ett hostel efter halva delen av Great Ocean Road i en liten stad vid namn Apollo Bay.
Vi visste inte alls vad vi skulle förvänta oss när vi entrade GOR, visst hade vi hört att det skulle vara fint, men vi har hittills lärt oss att man inte alltid kan lita på andras omdömen här borta... denna gång hade vi fel. Så fel. Det vi fick se var utan tvekan i paritet med vyerna i de blå bergen, dock väldigt annorlunda sådana. Vågorna var galna och vinden kraftfull. Vi älskade det. Det var fantastiskt. Av denna anledning stannade vi på flera ställen under vägen och insöp atmosfären.
När vi senare under dagen anlände till nattens tillhåll blev vi aningen överraskade. Det var i stort sett ett hus vi skulle bo i och hostelvärden var typ den snällaste, gamla tant man kan tänka sig.
Senare under kvällen träffade vi på några holländare och en australiensare, vilka vi satt och pratade med framför lägerelden som de gjort iordning. Mycket trevligt.
Som sagt har mycket hänt sedan det senaste inlägget, så det är väl lika bra att vi direkt slänger oss in i dag tre, tillika dagens datum.
Vi valde att åka tillbaka en bit längs GOR, eftersom vi blivit tipsade kvällen innan om att det fanns koalor en bit ifrån vägen. Det tog ett tag, men till slut lyckades vi hitta dem, så nu har vi även prickat av koalor från listan av djur vi hoppas komma att få se under resan.
Bilfärden fortsatte och vi svängde av på ett ställe för att äta lunch (bestående av mackor som vanligt...). Mycket bra beslut. Där fanns massvis av papegojor i träden, vilka faktiskt visade sig vara väldigt tama. Det är svårt att i ord beskriva känslan då en fågel med ofattbart vacker fjäderdräkt sitter på din arm, medan en annan traskar omkring uppepå ditt huvud. A-MA-ZING.
En sista sak som bör nämnas om dagen är att vi då vi anlände till vårt hostel i Melbourne blev väldigt besvikna. Allt verkade i ärlighetens namn vara skit. Hostelreceptionen var en bar, personalen var lite småfull och de bad oss vara noggranna med att stänga ytterdörren på kvällen, då vi uppenbarligen bor i ett "rough neighborhood". Kändes ju inte allt för asbra, så att säga.
MEN! Inget ont som inte för något gott med sig. Vi blev tipsade av vår rumskamrat om ett ställe tio minuters promenad från hostelet där man fick äta hur mycket man ville... och priset då? DU BESTÄMMER SJÄLV! Vi kunde inte tro det, men det var faktiskt sant. Kaffe eller varm choklad på maten dessutom. Lentel as everything hette stället och vi rekommenderar varmt alla backpackers som besöker Melbourne att gå dit.
Okej, ett långt inlägg nu. Men jag antar att jag måste anknyta till rubriken också. Visst skulle jag kunna ändra den, men har jag bestämt så har jag bestämt mig.
Vi reser med en kille som heter Jim, är 26 år och är från Chicago, Illinois, USA. Detta har inneburit ett klockrent tillskott till vår lilla grupp. Vi har i stort sett inte pratat svenska alls sedan vi lämnade Adelaide och Jim (eller Justin som vi fördrar att kalla honom) passar in i gruppen hur bra som helst. Det kommer bli trist att skiljas åt på måndag. Att träffa på folk som man aldrig träffat förr och bila 100 mil tillsammans med is what backpacking is all about (för att referera till ett internskämt).
Bilder kommer imorgon. Nu ska vi försöka sova, trots rockkoncerten på våningen under.
Gnatt.
/Mattias
Jim hakade på oss och vi begav oss till en camping i en liten stad som heter Mount Gambier. Campingen låg väldigt fint och låg precis vid en sjö som kallas Blue Lake. Och den gjorde verkligen skäl för namnet. Den var verkligen knallblå. Riktigt coolt faktiskt. Det här är en utav de saker som är så fantastiskt med backpacking; vi hade inte alls planerat att stanna på den här campingen, än mindre besöka Blue Lake. Varje dag bjuder på nya äventyr - hur klyschigt det än låter.
Aja, vi hade först planerat att sticka raka vägen till Melbourne dagen efter, men som så många gånger förr fick vi ändra våra planer. Alla hostels i Melbourne var fullbokade, så vi fick komma upp med en nödplan, nämligen att stanna och sova på ett hostel efter halva delen av Great Ocean Road i en liten stad vid namn Apollo Bay.
Vi visste inte alls vad vi skulle förvänta oss när vi entrade GOR, visst hade vi hört att det skulle vara fint, men vi har hittills lärt oss att man inte alltid kan lita på andras omdömen här borta... denna gång hade vi fel. Så fel. Det vi fick se var utan tvekan i paritet med vyerna i de blå bergen, dock väldigt annorlunda sådana. Vågorna var galna och vinden kraftfull. Vi älskade det. Det var fantastiskt. Av denna anledning stannade vi på flera ställen under vägen och insöp atmosfären.
När vi senare under dagen anlände till nattens tillhåll blev vi aningen överraskade. Det var i stort sett ett hus vi skulle bo i och hostelvärden var typ den snällaste, gamla tant man kan tänka sig.
Senare under kvällen träffade vi på några holländare och en australiensare, vilka vi satt och pratade med framför lägerelden som de gjort iordning. Mycket trevligt.
Som sagt har mycket hänt sedan det senaste inlägget, så det är väl lika bra att vi direkt slänger oss in i dag tre, tillika dagens datum.
Vi valde att åka tillbaka en bit längs GOR, eftersom vi blivit tipsade kvällen innan om att det fanns koalor en bit ifrån vägen. Det tog ett tag, men till slut lyckades vi hitta dem, så nu har vi även prickat av koalor från listan av djur vi hoppas komma att få se under resan.
Bilfärden fortsatte och vi svängde av på ett ställe för att äta lunch (bestående av mackor som vanligt...). Mycket bra beslut. Där fanns massvis av papegojor i träden, vilka faktiskt visade sig vara väldigt tama. Det är svårt att i ord beskriva känslan då en fågel med ofattbart vacker fjäderdräkt sitter på din arm, medan en annan traskar omkring uppepå ditt huvud. A-MA-ZING.
En sista sak som bör nämnas om dagen är att vi då vi anlände till vårt hostel i Melbourne blev väldigt besvikna. Allt verkade i ärlighetens namn vara skit. Hostelreceptionen var en bar, personalen var lite småfull och de bad oss vara noggranna med att stänga ytterdörren på kvällen, då vi uppenbarligen bor i ett "rough neighborhood". Kändes ju inte allt för asbra, så att säga.
MEN! Inget ont som inte för något gott med sig. Vi blev tipsade av vår rumskamrat om ett ställe tio minuters promenad från hostelet där man fick äta hur mycket man ville... och priset då? DU BESTÄMMER SJÄLV! Vi kunde inte tro det, men det var faktiskt sant. Kaffe eller varm choklad på maten dessutom. Lentel as everything hette stället och vi rekommenderar varmt alla backpackers som besöker Melbourne att gå dit.
Okej, ett långt inlägg nu. Men jag antar att jag måste anknyta till rubriken också. Visst skulle jag kunna ändra den, men har jag bestämt så har jag bestämt mig.
Vi reser med en kille som heter Jim, är 26 år och är från Chicago, Illinois, USA. Detta har inneburit ett klockrent tillskott till vår lilla grupp. Vi har i stort sett inte pratat svenska alls sedan vi lämnade Adelaide och Jim (eller Justin som vi fördrar att kalla honom) passar in i gruppen hur bra som helst. Det kommer bli trist att skiljas åt på måndag. Att träffa på folk som man aldrig träffat förr och bila 100 mil tillsammans med is what backpacking is all about (för att referera till ett internskämt).
Bilder kommer imorgon. Nu ska vi försöka sova, trots rockkoncerten på våningen under.
Gnatt.
/Mattias
måndag 3 december 2012
Lata dagar i Adelaide
(We've been asked how to translate our blog into English or any other language, so our non-Swedish readers can understand it aswell. The procedure is very simple - just scroll down, to the right you will find Google Translate. Choose what ever language you want and wait for a few seconds... and there you have it - our outstanding blog in your own language. Enjoy!
P.S Please be aware that Google Translate often translates a bit weird, so if any sentence seems a bit fucked up, blame Google, not us ;) D.S)
Tja!
Rubriken säger nog allt. Vi har nu varit i Adelaide i drygt två dygn och kommer imorgonbitti, tillsammans med vår nyvunne resekamrat Jim från Chicago, Illinois att dra oss ner mot Melbourne via Great Ocean Road (GOR skall tydligen vara den bästa, finaste vägsträckan i världen).
Dagarna här i Adelaide har vi ägnat åt att själsligt kurera oss - med anda ord, vi har legat inne på rummet och kollat ikapp alla serier vi legat efter i de senaste dagarna pga den tidigare begränsade internettillgången.
Vi tankade idag även ner hela Mysteriet på Greveholm från 1996 och körde en liten seriemara. Än så länge har vi tagit oss igenom de första 13 avsnitten...och vi fullkomligt älskar det! Bästa julkalendern ever. Man måste dock tillägga att uppföljaren som går på SVT nu än så länge börjat bra. Blir spännande at följa fortsättningen.
...Man bör kanske även tillägga att vi idag faktiskt tog en promenad till botaniska trädgården och South Australia's Art Museum. Trevligt, trevligt, även om vi blev lite besvikna på den botaniska trädgården.
Ja, det var väl allt för nu. Kort och koncist, inte varje dag det händer inte.
För övrigt misstänker vi att vi (räknat på kostnad per 100g) lever snålast av alla backpackers i hela Australien just nu vad gäller kosten. Motbevis är välkomna.
Tack å hej, leverpastej (i äkta Bert-anda).
/Mattias
P.S Please be aware that Google Translate often translates a bit weird, so if any sentence seems a bit fucked up, blame Google, not us ;) D.S)
Tja!
Rubriken säger nog allt. Vi har nu varit i Adelaide i drygt två dygn och kommer imorgonbitti, tillsammans med vår nyvunne resekamrat Jim från Chicago, Illinois att dra oss ner mot Melbourne via Great Ocean Road (GOR skall tydligen vara den bästa, finaste vägsträckan i världen).
Dagarna här i Adelaide har vi ägnat åt att själsligt kurera oss - med anda ord, vi har legat inne på rummet och kollat ikapp alla serier vi legat efter i de senaste dagarna pga den tidigare begränsade internettillgången.
Vi tankade idag även ner hela Mysteriet på Greveholm från 1996 och körde en liten seriemara. Än så länge har vi tagit oss igenom de första 13 avsnitten...och vi fullkomligt älskar det! Bästa julkalendern ever. Man måste dock tillägga att uppföljaren som går på SVT nu än så länge börjat bra. Blir spännande at följa fortsättningen.
...Man bör kanske även tillägga att vi idag faktiskt tog en promenad till botaniska trädgården och South Australia's Art Museum. Trevligt, trevligt, även om vi blev lite besvikna på den botaniska trädgården.
Ja, det var väl allt för nu. Kort och koncist, inte varje dag det händer inte.
För övrigt misstänker vi att vi (räknat på kostnad per 100g) lever snålast av alla backpackers i hela Australien just nu vad gäller kosten. Motbevis är välkomna.
Tack å hej, leverpastej (i äkta Bert-anda).
/Mattias
söndag 2 december 2012
Bildbomb från Adelaide
Efter 120 mils resa genom landet (eller snarare genom en bråkdel av landet) så är vi nu framme i Adelaide. Bilen - eller Kaptenen som vi så fint kallar den - klarade av mandomsprovet genom att ta sig de 120 milen längs de raka, ensliga vägarna utan ett enda fel. Vi är stolta över vår kära Falcon.
Natten vi spenderade i Mildura blev allt annat än angenäm, då vi runt kl 01 vaknade upp av att det stormade utanför tältet. Likt natten innan var det bara att bege sig ut i regnet för att säkra tältet.
I övrigt gick allt som smort. Bilvädret följande dag kunde inte ha varit bättre - molnigt och runt 28 grader C.
Förresten! Angående bilresan så har vi ett tips för alla där ute som behöver torka t.ex sin tvätt snabbt... då vi vaknade på morgonen upptäckte vi att tältet blåst sönder på ett ställe och regnet bokstavligen dränkt mina skor. Tråkigt tyckte jag, men Andreas, som den blivande ingenjör han är, såg möjligheten och föreslog att jag skulle binda fast skorna på taket. Några timmar senare efter hastigheter runt 110 km/h var de så gott som nya! Ibland behöver ett problem inte vara ett problem.
... Här i Adelaide trivs vi i alla fall hur bra som helst. Vi bor för närvarande på ett rätt billigt (25 dollar/natten) och hyfsat hostel? Inte de renaste lokalerna man skådat, men vem bryr sig? Att få ligga och kolla på serier (vi kan streama SVT's julkalender härifrån!!) i en säng med wifi på rummet känns som en extrem lyx nu när man vant sig vid tältlivet.
Vill verkligen rekommendera alla backpackers att ta sig tid att åka hit till Adelaide. I och för sig har vi än så länge knappt sett något alls av staden, men den inger ett lugn och även lite svensk "medelstorstadskänsla" trots sina dryga en miljon invånare.
Här finns få backpackers, så vill man uppleva en typisk australiensisk stad så bör man åka hit! Dock måste man säga att juldekorationerna som sitter uppe lite här och var känns väldigt missanpassade. Man kan väl inte juldekorera utan snö, vinter, mörker och kyla!?! Fast det gäller i och för sig alla städer i landet Down Under.
Här i Adelaide kommer vi att stanna i tre dagar innan vi beger oss mot Melbourne. Igårkväll gav jag och Andreas oss i väg på en fet nattklubb. Det blir lite extra roligt då man (sannolikt) är de enda utlänningarna... Åtminstone enda svenskarna. Joel kunde tyvärr inte följa med då han kände sig hängig.
Nedan följer en bildbomb från de senaste två veckorna. Enjoy!
See you later, aligator (jag måste ju bara använda mig av den klyschiga frasen någon gång).
Trevlig första advent! /Mattias
Natten vi spenderade i Mildura blev allt annat än angenäm, då vi runt kl 01 vaknade upp av att det stormade utanför tältet. Likt natten innan var det bara att bege sig ut i regnet för att säkra tältet.
I övrigt gick allt som smort. Bilvädret följande dag kunde inte ha varit bättre - molnigt och runt 28 grader C.
Förresten! Angående bilresan så har vi ett tips för alla där ute som behöver torka t.ex sin tvätt snabbt... då vi vaknade på morgonen upptäckte vi att tältet blåst sönder på ett ställe och regnet bokstavligen dränkt mina skor. Tråkigt tyckte jag, men Andreas, som den blivande ingenjör han är, såg möjligheten och föreslog att jag skulle binda fast skorna på taket. Några timmar senare efter hastigheter runt 110 km/h var de så gott som nya! Ibland behöver ett problem inte vara ett problem.
... Här i Adelaide trivs vi i alla fall hur bra som helst. Vi bor för närvarande på ett rätt billigt (25 dollar/natten) och hyfsat hostel? Inte de renaste lokalerna man skådat, men vem bryr sig? Att få ligga och kolla på serier (vi kan streama SVT's julkalender härifrån!!) i en säng med wifi på rummet känns som en extrem lyx nu när man vant sig vid tältlivet.
Vill verkligen rekommendera alla backpackers att ta sig tid att åka hit till Adelaide. I och för sig har vi än så länge knappt sett något alls av staden, men den inger ett lugn och även lite svensk "medelstorstadskänsla" trots sina dryga en miljon invånare.
Här finns få backpackers, så vill man uppleva en typisk australiensisk stad så bör man åka hit! Dock måste man säga att juldekorationerna som sitter uppe lite här och var känns väldigt missanpassade. Man kan väl inte juldekorera utan snö, vinter, mörker och kyla!?! Fast det gäller i och för sig alla städer i landet Down Under.
Här i Adelaide kommer vi att stanna i tre dagar innan vi beger oss mot Melbourne. Igårkväll gav jag och Andreas oss i väg på en fet nattklubb. Det blir lite extra roligt då man (sannolikt) är de enda utlänningarna... Åtminstone enda svenskarna. Joel kunde tyvärr inte följa med då han kände sig hängig.
Nedan följer en bildbomb från de senaste två veckorna. Enjoy!
See you later, aligator (jag måste ju bara använda mig av den klyschiga frasen någon gång).
Trevlig första advent! /Mattias
 |
| Katoomba |
 |
| Blue Mountains |
 |
| Blue Mountains |
 |
| Blue Mountains |
 |
| Blue Mountains |
 |
| Blue Mountains |
 |
| Blue Mountains (Three Sisters och lillebrorsan som kan anas till höger) |
 |
| Blue Mountains |
 |
| Blue Mountains |
 |
| Blue Mountains |
 |
| Camping |
 |
| Road trip |
 |
| Road trip |
 |
| Road trip |
 |
| Camping (Pokemon på telefonen är skadligt) |
 |
| Canberra (Parlamentshuset) |
 | |
|
 |
| Road trip |
 |
| Poolen vid vår camping i Narrandera |
 |
| Elegant ingenjörskonst |
 |
| Road Trip (ungefär såhär såg alla vägar ut längs ökenområdena) |
 |
| Road trip |
 |
| Det vi kallat hem i ett tag - Kaptenen och vårt fina tält |
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)