Fraser Island in our hearts

Hej!


*Varning för långt inlägg*


Nu har det varit katastrofal uppdatering på bloggen på sisone. Anledningen är att vi varit isolerade på världens största sand-ö utan tillstymmelse till täckning eller Internet. Vad det verkar så är Global Gossip (telefonoperatören vi ringer med) rätt kassa här i Queensland. Vi har i stort sett bara täckning i de större städerna, så det var ett stort minus för Global Gossip. En fullständig recension av dem kommer i slutet av resan.


Vad har då hänt sedan senast? MASSOR!
För att göra det enklast möjligt så kommer jag i detta inlägg redogöra för våra förhavanden dag för dag. Vad gäller bilder så måste dessa tyvärr vänta ytterligare. Vi har för närvarande varken tid eller möjlighet att ladda upp några... men den som väntar på något gott...

Aja...
Torsdag:
Vi anlände till en mycket charmig och MYCKET liten stad i de Queenländska skogarna. Hostelet var rätt charmigt men långt ifrån det bästa vi bott på. Recension kommer i sinnom tid.
På kvällen drog vi, tillsammans med ett litet gäng och en ledare på en så kallad "Bush Walk". Varför det kallades så är oförståeligt då vi bara gick igenom en skog ca 300 m.
Nåja, vad gjorde vi då? Jo, vi fick testa sandboard i en sandbacke, testa att kasta boomerang, lära oss lite historia (bl.a att det kallas Rainbow Beach pga att sanden har massvis av olika färger där) och satte oss sedan på de magnifika sanddynerna för att vänta in solnedgången. Dock hade vi lote för mycket energi i kroppen, så v sprang och hoppade i sanddynssluttningarn? Hur roligt som helst!
Walken var absolut värd sitt pris av 0 dollar.


Fredag:
Stek på stranden och sedan ett introduktionsmöte inför Fraser Island-resan där vi fick se den sämsta, fucking instruktionsfilm som någonsin skapats. Det laggade till var femtonde sekund och gick ut på att på ett patetiskt och sövande sätt berätta hur livsfarligt sandkörning var.
Efteråt blev vi indelade i olika "bilgrupper". Vi hamnade tillsammans med två mycket trevliga danskor vid namn Dorte och Emma och en minst lika trevlig tyska vid namn Linda.
Dessa hade vi väldigt roligt och kom bra överens med under hela helgen.

Lördag:
Äventyret tog sin början.
Jag började att köra. Nervositeten var på topp då det var en stor jeep-aktig bil med fyrhjulsdrift och manuell växellåda.
Vi hade aldrig på förhand kunnat föreställa oss körförhållandena som rådde på ön. Jag pendlade mellan 1:an, 2:an och 3:an hela vägen och vi körde i ca tredecimeterdjup sand... HUR KUL SOM HELST!! Här fick man varva bilen till det lät som att motorn skulle sprängas och man flög lite hit och dit hela tiden under körningen.
Efter ett tag kom vi fram tll vårt första stopp - en sjö med fantastiskt skönt och varmt vatten som innehöll olika oljor från blad som fallit ner från träden under århundranden. Nyttigt för huden och magiskt för själen.

Senare, efter en EXTREMT hoppig tur med obeskrivligt dåliga vägförhållanden anlände vi till en camping där vi sov i tält. Långt ifrån en högkvalitativ camping, men stämningen var på topp, så det funkade bra ändå.

Söndag:
Dag två på Fraser Island.
Hm, vad gjorde vi idag nu igen, kommer inte ihåg...juste!
Vi drog till ett ställe med en liten bäck med kristallklart, drickbart, oljigt vatten där vi flöt på rygg längs hela floden och sedan stekte på stranden. Vi drog även till en mycket fin och mäktig klippavsats. Dock är vi lite skadade efter att ha rest längs Great Ocean Road; visst var det en fin vy, men vi saknade klippformationerna á la GOR.
Vi stannade faktiskt till på en strand till. Just det här stoppet var grymt roligt, då jag och Andreas struntade att följa med gruppen och istället tränade lite friidrott i form av längd, tresteg, häck och löpning på standen tillsammans med danskorna.

Måndag:
Sista dagen på Fraser. Lite vemodigt bör erkännas. Dagens stopp var i form av singularis och det här stoppet var enligt mig personligen det bästa under hela helgen.
Efter en 2,5 km lång löptur (jag och vår ledare Jeff fick för oss att springa dit medan de andra gick) genom öken- och regnskogslandskap kom vi fram till en brant sandsluttning med en liten sjö vid dess fot. Uppe på sandsluttningen vankade en dingo av och an. Fantastik syn!
Apropå djur såg vi faktiskt en ca 1,5 meter lång orm i köket på campingen på morgonen, så nu har vi även sett orm och dingo! Ormen var troligen en phytonorm. Det kan även ha varit en sort jag inte minns namnet på och som tydligen skall vara bland de giftigaste ormarna på jorden.
...Aja, sjön var magnifik i alla fall.

Efter detta bar det av hemåt till Rainbow Beach igen och vi var alla eniga om att det var en helt obeskrivlig upplevelse och absolut värt pengarna. Vi vill rekommendera alla som backpackar i Australien att besöka denna fenomenala plats.



Just nu är vi i Airlie Beach och kommer imorgon att åka mot Cairns, vilket kommer bli vårt nordligaste stopp på vår resa. Gårdagsnatten spenderades en bit utanför Rockhampton. 100 mil på två dagar och imorgon är det 60 mil som gäller. Tur att vi har vår pålitliga Kapten Falcon!


God natt,
/Mattias

Skickat via Blogsy