Dagarna rullar på här i Collaroy och vi känner oss mer och mer hemma här.
På hostelet bor en hel del skumma, gamla människor, men också mycket folk i vår egen ålder.
Till en början hängde vi främst med oss själva och våra svenska vänner Adam och Dennis, men vi har nu börjat hänga mer och mer med lite annat folk här på hostelet... och wow(!), vilka trevliga människor. Här finns folk från världens alla hörn och alla är verkligen fenomenalt schysta. Igårkväll körde vi en liten utgång i Manly (ca 15 min med buss härifrån) och hade en förfest här på hostelet. Ca 20 st härifrån drog sedan vidare till Manly. Riktigt skön stämning och vi pratade engelska nästintill hela tiden. Bara efter ett litet tag märks tydligen skillnad i flytet av språket. Förhoppningsvis kommer vi hem med betydligt bättre engelskakunskaper än då vi åkte.
Nog om det.
Igår jobbade vi med lite weedning (rensa ogräs). Vi höll till vid ett köpcentrum mitt i ingenstans. Arbetet var bra mycket tråkigare och jobbigare än vid förväntat oss. Det där har man ingen större lust att göra igen.
Det skedde dock en lite komisk (eller tragisk, det vet vi inte ännu) sak.
Då vi arbetat i ca 6 timmar kom en dam och vinkade oss till sig. Vi antog att damen var vår arbetsgivare som vi ännu inte träffat.
Det var hon inte. Det var en ranger (typ polis) från kommunen som undrade vad vi höll på med. Då vi förklarade situationen sade hon att hon varken kände till vår arbetsgivare, mannen vi träffat på morgonen som gav oss våra uppgifter eller att vi skulle göra detta överhuvudtaget. Hon sade dessutom att OM vi nu skulle rensa rondellerna från ogräs (vilket var vad vi gjorde) så var vi tvunga att ha orangea västar på oss. Det här hade vi inte blivit informerade om.
Hur som helst bad hon oss om våra telefonnummer och telefonnummer till vår mystiske arbetsgivare.
Efter ett tag ringde Sue, arbetsgivaren, upp mig och förklarade att någon ringt in och anmält oss för att de trodde vi stal ogräset!?! Vilka människor det finns. Hon sade öven att hon inte skulle kunna betala oss samma dag, så vi skulle få det överfört via banken istället. Lite underligt tyckte vi, men gick med på det... så nu får vi se imorgon eller på tisdag om vi får våra pengar. Får vi inte det är det uppenbarligen någon som lyckats genomföra ett välgenomtänkt practical joke. Är det så blir vi sjukt less. Är det inte så blir vi sjukt glada, för då får vi 160 dollar var i svarta pengar för 7 timmars arbete och det motsvarar en lön på 172 kr/timmen!
Juste, under lunchrasten hittade vi en plånbok, så vi är nu i full färd med att försöka komma i kontakt med dess ägare. Att döma av innehållet är personen väldigt rik, så vi hoppas på en fet hittelön!
Sist men inte minst så vill vi önska alla fäder Grattis på Fars dag!
/Mattias
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar